Bättre bild av magens insida

Cancer i bukspottkörteln är i dag svår att både upptäcka och behandla. Varje år drabbas 900 svenskar, de flesta är över 65 år. Symtomen är ofta diffusa och kommer sent. Det gör att prognosen är dålig; bara 3-4 procent av dem som drabbas överlever i fem år. Redan nu kan endoskopiskt ultraljud bidra till snabbare och säkrare diagnoser. I framtiden hoppas vi att metoden även ska öppna för bättre behandling.

Vid vanlig endoskopi ger en böjlig slang försedd med en liten lins en bild av mag-tarmkanalens insida. Finessen med endoskopiskt ultraljud är att det med en liten ultraljudskamera på endoskopets spets även går att se bortom kamerans öga (se rutan på nästa sida).

Provtagning ger bättre diagnos

Vid undersökningen förs instrumentet ner i matstrupen och vidare till magsäcken och början av tunntarmen (bild 1). Då går det att se igenom tarmväggen och noggrant studera omkringliggande vävnad och organ, särskilt bukspottkörteln. Undersökningen tar 15-30 minuter och har gjort det lättare att hitta och bedöma framför allt olika slags tumörer.

Vetenskapliga studier har visat att endoskopiskt ultraljud är överlägset datortomografi och andra röntgenmetoder när det gäller att avbilda mag- och tarmväggen, gallvägar samt bukspottkörteln. Det gör det möjligt att studera tumörer i mage och tarm, men även i närliggande organ som bukspottkörteln och binjuren.

Vid tumörer i matstrupen eller magsäcken visar endoskopiskt ultraljud hur djupt tumören sitter i tarmväggen. Just det är avgörande för vilken behandling som är lämpligast. Om tumören är begränsad går den att operera bort, men har den vuxit djupt in i tarmväggen bör cytostatika- och/eller strålbehandling användas i första hand.

Ytterligare en fördel är att det med hjälp av endoskopiskt ultraljud går att ta prover från vävnad eller organ som ligger utanför mag-tarmkanalen. Det gör det lättare att diagnostisera tumörer som annars är särskilt svårtåtkomliga, som de i bukspottkörteln.

Viktigt att hitta elakartade cystor

I bukspottkörteln kan det bildas vätskefyllda blåsor, så kallade cystor. Dessa kan vara tecken på cancersjukdom, och det är därför viktigt att tidigt urskilja sådana cystor som är elakartade (bild 2 och 3). Endoskopiskt ultraljud underlättar diagnostiken, eftersom det går att både få en bättre bild av cystan och ta prov från den.

Vid Mag-tarmsektionen och Kirurgkliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg har vi tagit initiativ till en studie som kommer att omfatta hundra patienter med cystor i bukspottkörteln.

I vätskan från cystan går det att undersöka exempelvis olika tumörmarkörer eller enzymer som är kopplade till tumörväxt. I vårt fall vill vi ta reda på om det med hjälp av vissa ”slemproteiner”, så kallade muciner, går att diagnostisera elakartade tumörer i ett tidigt skede. Vår hypotes är att vissa muciner enbart förekommer i elakartade cystor, eller åtminstone betydligt oftare eller i betydligt större mängder i sådana cystor. Då skulle mucinerna kunna användas för att avgöra vilka patienter som behöver opereras snabbt.

Möjlighet att behandla tumörer?

Endoskopiskt ultraljud kan även användas för behandling. Ett exempel är när patienten fått stora vätskeansamlingar i buken efter en inflammation i bukspottkörteln. En sådan vätskeansamling kan med hjälp av endoskopiskt ultraljud tömmas in i magtarmkanalen, där vätskan tas upp av kroppen. Det går också att ge smärtlindring genom att injicera bedövningsämnen i närheten av vissa nervknutor som finns inuti buken, strax ovanför midjan och nära bukspottkörteln. Det kan hjälpa patienter som lider av svåra smärtor på grund av cancer eller en långdragen inflammation i bukspottkörteln.

Det finns också tankar om att med hjälp av endoskopiskt ultraljud behandla patienter med bukspottkörtelcancer. Vid St. Thomas’ Hospital i London har man i en pilotstudie sprutat in radioaktiva substanser i tumörerna hos sjutton patienter med långt gången cancer.

Tidigare har andra forskargrupper försökt behandla cancerpati­en­ter genom att injicera millimeterstora radioaktiva partiklar i tu­mören. I den nya studien används för första gången radioaktiv vätska i stället för partiklar. Fördelen är att vätskan ger en jämnare fördelning av substansen i tumören. Att mina kolleger i denna inledande studie inte såg någon negativ verkan av behandlingen är ett lovande första steg, och forskningen om huruvida tekniken kan utvecklas till en effektiv behandlig fortsätter.