Överdrivna miljöskäl kan stoppa gasen

När gasledningen över Östersjön från Ryssland till Västeuropa diskuteras används miljöargument som säkerhetspolitiska slagträn. Det är dock tveksamt om miljöeffekterna i sig är så stora att de bör stoppa projektet Nord Stream, skriver Arne Jernelöv.

När EU:s behov av naturgas ökar skulle Ryssland rent tekniskt och ekonomiskt kunna bli den bästa leverantören. Men av säkerhetspolitiska skäl försöker länderna runt Östersjön att förhala, om inte helt förhindra bygget av Nord Stream. Miljö­hoten är dock ringa, enligt erfarenheter på andra håll i världen.

Pipelines för olja och gas på havsbottnen har funnits i stor skala i över femtio år och finns i snart sagt alla världens hav. I Mexikanska bukten finns i dag ett nätverk av 45000 kilometer rörledningar, och i Nordsjön är bara huvudledningarna över 5000 kilometer. Därför kan man numera säga en hel del om miljöeffekterna.

En kritisk del är nedläggningen av rören och den efterföljande övertäckningen. Speciellt det senare leder till att ämnen som finns i bottensedimenten rörs om och sprids. Men effekten är kortvarig och påverkar en mycket liten del av havsbottnen.

Under normal drift av ledningarna är miljöpåverkan vanligen obetydlig. Vid haverier och olyckor kan givetvis spill inträffa. Brott på gasledningar – om de innehåller renad metangas – ger små effekter i marin miljö. Ligger ledningarna grunt bubblar gas upp och bidrar då till växthuseffekten. Ligger ledningarna djupt där trycket är högt och temperaturen låg formas metanhydrater – iskristaller runt en metanmolekyl. Men metanhydraterna förekommer också naturligt i oerhörda mängder.

När rören tagits ur drift är det oftast bäst att låta dem ligga kvar. För att undvika att bottentrålar fastnar i gasledningar gäller som regel fiske- eller trålförbud i en zon runt ledningen. Detta leder stundom till att den skyddade zonen har en mer ostörd bottenfauna än omgivande områden.

I Östersjön är vattnet bräckt och skiktat med ett relativt sött ytvatten och ett saltare, tyngre bottenvatten som ganska snabbt blir syrefritt mellan inbrotten av saltvatten från väst. Sedimenterande plankton förbrukar inte bara syret i djupvattnet utan tillför också näringsämnen och föroreningar som PCB, DDT och kvicksilver. Östersjön har också varit dumpningsplats för en mängd militär materiel som ammunition, minor och nervgas. Hur har man sett på tidigare prövningar av pipelines på Östersjöns botten?

Den senaste ledningen, Baltic Gas Interconnection, godkändes av den svenska regeringen och behöriga myndigheter i Tyskland och Danmark år 2004. Den ska förbinda gasnät i norra Tyskland, södra Sverige och östra Danmark via en drygt 200 kilometer lång ledning över södra Östersjön.

Skulle man döma av det beslutet borde Nord Stream inte ha mött några större svårigheter i miljöprövningen.

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor