

Europeiska rymdstyrelsen ESA har redan byggt Odins efterföljare, rymdsatelliten Herschel, som ska skjutas upp senare i år och blir det största teleskop som någonsin sänts upp i rymden.
Rekordstort teleskop tar över efter Odin
Det finns fortfarande mycket vi inte förstår, men vi har lärt oss sådant som för all forskning framåt – att ställa allt exaktare frågor. Vi skulle till exempel vilja veta vad som ligger bakom de höga halterna av vatten och ammoniak i stjärnvindarna kring åldrande stjärnor. Vår enda förklaring hittills har varit att de kommer från en intensiv förångning av kometer som råkat passera förbi stjärnorna.
Och helst av allt skulle vi i detalj vilja förstå syrets kemi och hur den påverkar rymdmolnens avkylning via vatten. Avkylningen är som sagt nödvändig för att molnen så småningom ska kollapsa och bli stjärnornas födelseplats.
Den överraskande låga halten syrgas som Odin fastställde tyder på att nästan allt syre binds med väte för att bilda vatten. Det sker på ytan av kalla stoftkorn där syreatomerna möter väteatomer och bildar ett hölje av is. Så vi är bara i början på en detektivhistoria. som förhoppningsvis kommer att fortsätta med Odins planerade efterföljare, Herschel Space Observatory.
Du har just läst en text ur nummer 4/2009 av tidskriften Forskning & Framsteg. Vill du läsa mer? Prenumerera här!
Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
Tidskriften med faktakollade och ögonöppnande reportage och vetenskapsnyheter utkommer med 10 nummer per år.