Annons
Annons

Vägning avslöjar ögonsjukdom

Vilseledda kärl. Hos för tidigt födda barn kan den ovana syrehalten leda till att näthinnans blodkärl utvecklas okontrollerat.

Bild: 
Kip Connor

Vägning avslöjar ögonsjukdom

Svensk forskning pekar på en koppling mellan vikt och risk för näthinne­avlossning hos för tidigt födda barn.

Ett nytt sätt att analysera viktutvecklingen hos för tidigt födda barn kan förutsäga vilka som senare kommer att drabbas av den allvarliga ögonsjukdomen prematuritetsretinopati. Tillståndet orsakas av att näthinnans ännu omogna blodkärl störs i sin utveckling när syrehalten plötsligt växlar kraftigt, vilket förvirrar utsöndringen av nödvändiga tillväxtfaktorer. Följden blir att synen kan försvinna helt eller delvis.

Den nya analysmetoden, som har utvecklats av svenska forskare, bygger på så kallad kumulativ riskökning. Förenklat uttryckt innebär det att samtliga mätningar vägs samman till ett mönster som inte får avvika vare sig för mycket eller för ofta från ett normalmönster.

– Nu har vi testat vår metod på drygt 900 barn och inte missat ett enda fall. Vi får klart besked när barnet är i genomsnitt tre veckor gammalt. Därefter dröjer det ungefär tio veckor innan det uppstår synliga förändringar på näthinnan, vilket också gör att vi bör ha tid att kunna påverka förloppet, säger Ann Hellström, professor vid Sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering, Sahlgrenska akademin i Göteborg.

I dag genomgår alla barn som föds före graviditetsvecka 32 i Sverige – närmare tusen stycken – omfattande ögonundersökningar. Ungefär trehundra av barnen utvecklar ögonsjukdomen, och cirka hundra kräver behandling med laser för att undvika blindhet.

Ann Hellströms forskargrupp studerar även en möjlighet att förebygga uppkomsten av prematuritetsretinopati i stället för att behandla symtomen. Senare i år planerar de en så kallad fas 2-studie där barn i riskgruppen ska behandlas med IGF-1, en tillväxtfaktor som enligt tidigare studier har starkt samband med utvecklingen av näthinnans blodkärl.

– Vi har sett att de barn som är sjukast har mycket låg halt av den tillväxtfaktorn, och att IGF-1 är kopplad till viktökning och näringsupptag, säger Ann Hellström.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.

Anmäl dig till vårt kostnadsfria veckobrev med ett urval av de senaste nyheterna.

.