Annons

Herschel på väg. I augusti når de båda satelliterna sina tilltänkta banor runt den så kallade andra Lagrangepunkten. Där tar jordens och solens gravitationskrafter ut varandra, 1,5 miljoner kilometer bort från oss.

Bild: 
ESA

Kosmiska hemligheter i nytt ljus

Två europeiska rymdteleskop, Herschel och Planck, är nu på väg att avslöja vad som döljs i universums mörkaste, kallaste och äldsta vrår.

Herschelteleskopet är ett gigantiskt öga, störst i rymden hittills. Det spanar ut i infrarött ljus och kan till exempel avslöja ofödda stjärnor inuti enorma moln av gas och stoft i rymden.

– Inte alla moln ger upphov till stjärnor, berättar Göran Pilbratt. I nästan 20 år har han varit vetenskapligt ansvarig för Herschelsatellitens tillblivelse, alltsedan han flyttade från Chalmers i Göteborg till jobbet vid Europeiska rymdstyrelsen, ESA, i Noordwijk i Nederländerna. Nu är satelliten på väg mot sin bana, och 1500 astronomer har redan fått tilldelat tid för att forska med hjälp av hans 3,5 meter stora rymdöga. Bland många möjliga upptäckter väljer Göran Pilbratt en.

– Jag skulle väldigt gärna vilja veta vad som triggar i gång stjärnbildning. Vi vet att i vissa moln händer precis ingenting, medan andra formligen kokar av våldsamma skapelseprocesser.

Den 14 maj lyftes Herschel upp tillsammans med Plancksatelliten från Kourou i franska Guyana. Med bara två minuters mellanrum skildes de från bärraketen, en knapp halvtimme efter starten. Planck ska mäta de extremt små temperaturvariationerna på bara en del på miljonen som finns i universums bakgrundsstrålning. Strålningen är en relik från universums födelse, den skapades 380 000 år efter big bang.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.