Förstagångsväljarna har känselspröten ute

Nära en halv miljon förstagångsväljare kan rösta i höstens riksdagsvalet. De bestämmer sig sent, är relativt okunniga och påverkas mer av rådande opinioner.
I det kommande valet utgör förstagångsväljarna hela 7 procent av väljarkåren, 497 000 personer. Färre och färre av dem är medlemmar i politiska partier, men de deltar i allt större utsträckning i politiska aktiviteter, enligt en studie vid Ungdomsstyrelsen. Gruppen har känselspröten ute mer än äldre väljare. Partier som har medvind får lättare röster bland 18-plussarna. Partier i motvind får på samma sätt färre röster av valbåsdebutanterna. Moderaternas dåliga val 2002 förebådades exempelvis av två år av dåliga opinionssiffror bland förstagångsväljarna. Förstagångsväljarna är rörligare, bestämmer sig senare, identifierar sig i lägre grad med ett parti, röstar i mindre grad, är okunnigare om politik, mindre intresserade av politik och följer nyheter i mindre utsträckning än vi äldre. Allt enligt Henrik Oscarsson, ännu icke 40-årig professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och expert på väljarbeteenden. Så här inför valet är han ständigt jagad av medierna, och den dag jag når honom har 27 andra journalister också ringt på hans telefon. Han tror inte att förstagångsväljarna kommer att avgöra valet, men deras valdeltagande ökar om det blir hårt mellan blocken ända in på slutet, alltså om den egna rösten är betydelsefull. – Spänningsfaktorn är avgörande, säger han. Om det är en spännande valrörelse med tydliga alternativ mobiliseras även förstagångsväljarna. I valrörelserna 1998 och 2002 var regeringsfrågan så gott som avgjord på förhand, vilket innebar att valdeltagandet sjönk – framför allt bland förstagångsväljarna. I det senaste riksdagsvalet, 2006, ökade valdeltagandet, och mest bland de unga. Hur ska man attrahera förstagångsväljarna? Har du något råd till partierna? – Ta det stora greppet. Tala gärna om de globala och existentiella överlevnadsfrågorna, säger Henrik Oscarsson. Det är vad som tycks intressera unga människor mest. Så fort det blir tekniskt finlir riskerar man att förlora dem. De har inte så mycket erfarenheter av frågor som fastighetsskatter, pensionsregler och liknande. Det handlar snarare om krig och fred, svält och klimat, miljö- och Europafrågor. Sedan mitten av 1990-talet har, föga förvånande, Vänsterpartiet och Miljöpartiet tagit ett fast grepp om förstagångsväljare och studenter. Men nära hälften av dem byter parti till nästa val. Det handlar dock inte om ideologisk förvirring: partibytena sker oftast inom blocken. Förstagångsväljarna är också mer lättpåverkade av tillfälliga opinioner. I det senaste Europaparlamentsvalet röstade exempelvis 24 procent av dem på Piratpartiet. Men backar man till mitten av 1970-talet var det Centerpartiet som drog de unga – då energi- och kärnkraftsfrågan väckte det existentiella intresset. – Centerpartiets ungdomsförbund var då jättestort, man kan tala om en riktig hajp bland de unga på 1970-talet, säger Henrik Oscarsson. Och som ung är man ofta radikal. Winston Churchill hade rätt, man blir mer konservativ som äldre. Den unga radikaliteten är särskilt påtaglig bland kvinnor. – Könsfaktorn är tydlig. Sverigedemokraterna och Piratpartiet går hem bland unga män, medan unga kvinnor stöder Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Bland de unga kvinnorna finns en stor övervikt till de rödgrönas favör. Fick de avgöra stod vi inför en jordskredsseger för vänsterkoalitionen. Socialdemokratin gjorde ett katastrofval bland förstagångsväljarna 1998 och 2002. Men nu verkar de komma tillbaka. Förstagångsväljarna Har överlag röstat i mindre utsträckning än väljarkåren i stort. I senaste riksdagsvalet röstade 76 procent av dem, vilket var en ökning sedan valet 2002. Både under 1970- och 1980-talet röstade långt över 80 procent av förstagångsväljarna. De senaste decennierna har de kvinnliga förstagångsväljarna varit mer benägna att rösta än männen. Vid valen 1976 och 1982 röstade drygt 90 procent av de kvinnliga förstagångsväljarna. Hur når man då förstagångsväljarna, och hur får man dem att gå och rösta? – Man måste finnas där de finns, det vill säga på gymnasieskolorna, säger Henrik Oscarsson. Men det är svårt för partierna att komma in där, eftersom alla partier måste komma samtidigt. En annan sak är att förstagångsväljarna påverkas mer än andra av webbtester där man svarar på ett antal frågor och sedan får man veta vilket parti som bäst svarar mot de egna åsikterna. – De där testerna är inte så harmlösa. De leder faktiskt till ändrade röstningsbeteenden, och förstagångsväljarna gillar att göra dessa tester, säger Henrik Oscarsson. De använder dem som underlag när de går in i väljarbåset. Testerna har en faktisk effekt på valutgången.

Churchill hade nästan rätt

”Den som inte är röd när han är ung har inget hjärta. Den som inte är blå när han är gammal har ingen hjärna.” Det påstås politikern och Nobelpristagaren Winston Churchill ha sagt.

Statsvetaren Sören Holmberg vid Göteborgs universitet har testat Churchills utsaga på data från valundersökningar och andra studier. Dessutom ställs Churchills hypotes mot generationshypotesen som bygger på antagandet att individers ideologiska ställningstaganden präglas av ungdomsårens erfarenheter. Det senare stämmer exempelvis på 50-talisterna, som är en rödare generation än andra (se F&F 4 2006).

Det visar sig dock att Churchill huvudsakligen har rätt. De flesta årskullar har blivit något mer högerorienterade med åren. Men det rör sig om små förskjutningar, ofta inte ens statistiskt signifikanta. Men fyra av de femton undersökta åldersgrupperna gör tydliga högersvängar under livets gång. Dessa är äldre grupper, födda runt sekelskiftet 1900 och på 1910- och 20-talen. Men de åldersgrupperna har bara undersökts på äldre dagar, data är från sent 1960-tal till millennieskiftet, så de har alltså gjort sin högergir på ålderns höst. Den enda vänstersväng man kunnat belägga är bland personer i yngre medelåldern som girat till vänster under de senaste tio åren.

Ett problem i undersökningen är dock att opinionsvinden överlag har blåst åt höger de senaste decennierna, varför förändringarna inom åldersgrupperna har följt den nationella trenden.

Churchill menade också att unga röstar med hjärtat – känslomässigt – och äldre med hjärnan – med intellektet. Stämmer även detta med data? Visst, menar Sören Holmberg, som undersökt politiska kunskaper i olika åldersgrupper. Äldre personer (särskilt män) är avsevärt kunnigare om politik än yngre.

Vilka är de viktigaste politiska frågorna inför valet 2010?

**1 Namn: Micke Gustafsson, 21, Stockholm. Gör: Arbetar på kontor med personalfrågor**

– Jobben och arbetslösheten bland oss unga. Det är katastrofalt som det ser ut nu. Något måste göras.

**2 Namn: Molly Sjöberg, 18, Solna. Gör: Går på gymnasiet**

– Djurens rättigheter. Det är det absolut viktigaste. Sedan kommer miljöfrågorna.

**3 Namn: Marlena Lampinen, 21, Skärholmen. Gör: Arbetar på café**

– Ungdomsarbetslösheten. Och de höga fackavgifterna. Sedan är saker som miljö och jämställdhet viktiga.

**4 Namn: Jesse Ellis, 18, Södermalm. Gör: Går på gymnasiet**

– Individens frihet. Det handlar om integritet på internet och att upphäva FRA-lagen. Sedan kommer miljöfrågorna.

**5 Namn: Johanna Norén, 20, Hammarby. Gör: Nyss hemkommen från volontärvistelse i Ghana**

– Arbete åt alla. Och sjukvården måste bli bättre. Även kollektivtrafiken måste bli bättre och billigare.

**6 Namn: Saba Razavi, 20, Täby. Gör: Pluggar juridik på universitetet**

– Arbetsmarknadsfrågorna. Att få folk i arbete. Viktigare än allt annat.

**7 Namn: Carolina Rubezanovic, 18, Stockholm. Gör: Går på musikgymnasium**

– Arbetslösheten bland oss unga. Att få ett arbete förändrar livet, det är oerhört viktigt.

**8 Namn: Anna Lindström, 20, Bromma. Gör: Studerar teater**

– Jämställdheten. Därefter kommer integrationen och jobben.

**9 Namn: Boriana Batun, 18, Kista. Gör: Arbetar på restaurang**

– Ungdomsfrågorna. Det gäller att skaffa bostäder och arbete åt oss unga, vi är ju framtiden! Vi vill ha fler hyresrätter, så att vi har råd att bo någonstans.

**10 Namn: Joakim Rolfart, 20, Norrtälje. Gör: Pluggar datasystemvetenskap på universitetet**

– Högskolefrågorna och allt kring studentlivet. Sedan kommer arbetsmarknadsfrågor och skatterna.

**11 Namn: Tobias Gustavsson, 18, Hammarby Sjöstad. Gör: Går på gymnasiet**

– Välfärden. De sociala skyddsnäten måste behållas och inte skäras ner ytterligare. Även miljön är förstås viktig.

**12 Namn: Julia Lorin, 18, Bromma. Gör: Går på gymnasiet**

– Bostadspolitiken, vi behöver billiga bostäder. Jag tycker även att Förbifart Stockholm ska byggas. Sedan är förstås skolfrågorna viktiga.

Yngre förstagångsväljare

Rösträttsåldern sänktes 1969 från 21 till 20 år, och 1974 till nuvarande 18 år. Förstagångsväljarna är dock inte rekordmånga i årets val – både vid valen 1968 och 1976 var de över en halv miljon. Många av dagens förstagångsväljare i riksdagsvalet har dessutom redan röstat i valet till Europaparlamentet 2009.

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor