

Minskar smittrisk? Bättre handhygien kan vara en orsak till att färre dagar för vård av sjukt barn togs ut förra året.
Mindre antibiotika, men mer resistens
I Sverige förskrivs allt mindre antibiotika, men ändå ökar förekomsten av bakterier som har utvecklat motståndskraft mot sådana läkemedel. Det framgår av en rapport från Smittskyddsinstitutet och Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens). Exempelvis ökar resistensen hos vissa tarmbakterier, så kallade gramnegativa enterobakterier dit bland annat Escherichia coli hör. Om bakterierna förvärvar förmågan att tillverka enzymet betalaktamas, kan de bryta ner penicillinliknande antibiotika. Under 2009 rapporterades en 27-procentig ökning av sådan resistens jämfört med året innan.
Barn är en grupp som ofta behandlas med antibiotika, och vart tionde recept följs av en ny kur inom fjorton dagar. Därför är det intressant att användandet av handsprit och god handhygien i svininfluensans kölvatten kan ha bidragit till att färre barn smittades på dagis och i förskolan. Det är en tolkning av Försäkringskassans uppgift att föräldrar tog ut 7 procent färre vårddagar för barn under sex år under 2009 än året innan.
Du har just läst en text ur nummer 6/2010 av tidskriften Forskning & Framsteg. Vill du läsa mer? Prenumerera här!
Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
Tidskriften med faktakollade och ögonöppnande reportage och vetenskapsnyheter utkommer med 10 nummer per år.