Annons
Tvätta aldrig bassängen med högtrycksspruta

Över: Fläckiga lungor. Förutom vita luftvägar och kärl upptäcktes mjölkaktiga prickar i vävnaden. Under: Eva Andersson, överläkare vid Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Bild: 
Sahlgrenska / Gunilla Rydén

Tvätta aldrig bassängen med högtrycksspruta

Först verkade det vara en vanlig influensa. Men i lungorna syntes fläckar som påminde om mattslipat glas. Mannen misstänkte sin arbetsplats.

Publicerad:

2011-06-06

”Ibland är det viktigt att vara envis. Om inte den här patienten så ihärdigt hävdat att hans problem var kopplade till arbetsplatsen hade inte heller hans kolleger fått rätt hjälp.

Mannen var trettio år när han insjuknade. Han arbetade då som fastighetstekniker på en spa-anläggning. I mitten av februari kom han in akut till sjukhus med trötthet, muskelvärk, feber, andfåddhet och något sänkt syremättnad i blodet. Symtomen liknade influensa och han skickades hem igen. En vecka senare kom han åter in med trötthet och feber – och återigen bedömde man att det handlade om en vanlig virusinfektion.

Men när han efter ytterligare några veckor kom in akut med andnöd så blev han inlagd på medicinavdelningen. Lungröntgen såg normal ut, men eftersom syresättningen inte var bra misstänkte man blodpropp i lungorna. Med datortomografi gjord med högupplösningsteknik såg man en spridd inflammation i lungorna. Bilden visade beslöjade områden, likt mattslipat glas. Man misstänkte så kallad allergisk alveolit, en överkänslighetsreaktion som ger inflammation i lungblåsornas – alveolernas – väggar och i omgivande vävnad. Orsaken är ofta en upprepad inandning av mögel eller organiskt damm, från till exempel sågspån eller hö.

Patienten blev bättre utan behandling och skrevs ut med en remiss till den lungmedicinska kliniken. Men han blev fortfarande andfådd när han gick i uppförsbackar, och efter ett besök på arbetet fick han en ny febertopp.

I slutet av mars undersöktes mannen på lungmottagningen. Då berättade han att hans två kolleger också hade blivit sjuka. Därför misstänkte han att det kunde vara något på arbetsplatsen.

Med hjälp av bronkoskop gick man ner i luftstrupen och sköljde ur hans lunga. I vätskan upptäcktes förhöjda halter av aktiverade vita blodkroppar, vilket tyder på alveolit. Läkarna tog även ett vävnadsprov och kunde med mikroskop se ett speciellt slags knutor som stärkte misstanken. Ett prov sändes på odling för att se om det kunde handla om någon typ av bakterie.

I mitten av april mådde mannen bättre och lungorna såg normala ut igen. Han fick diagnosen allergisk alveolit. Men orsaken var okänd och man avstod från medicinering. Han var dock fortsatt trött och hade gått ner fem kilo i vikt. Han försökte börja arbeta igen, men fick efter en knapp vecka feber – utan att lungröntgen visade något nytt. Återigen påpekade han att hans problem nog hade med jobbet att göra, och då tog lungkliniken kontakt med oss på Arbets- och miljömedicin.

Samtidigt fick vi reda på att lungläkaren hade hittat en mykobakterie, Mycobacterium avium, i patientens lungodling. Kunde det vara ett bifynd? Vi började söka i litteraturen efter ett samband mellan mykobakterier och bassänger – eftersom patienten arbetade på en spa-anläggning. Min kollega, yrkeshygieniker Magnus Åkerström, fann då amerikanska beskrivningar av hur personer som badat i dåligt underhållna bubbelpooler drabbats av något som kallades hot tub lung.

Vi besökte mannens arbetsplats och träffade två av hans kolleger. De hade också varit sjuka med samma symtom och man hade nu stängt bubbelpoolen. När vi undersökte arbetsrutinerna visade det sig att bassängens filter rengjordes med högtryckstvätt. Då bildas en dimma av små vattendroppar som också innehåller det som tvättas bort – hudavlagringar – och i det här fallet även mykobakterier. Dessa små droppar följer med andningen djupt ner i lungorna. Mykobakterier finns lite överallt, men i badvatten försöker man hålla nere nivån på alla bakterier med exempelvis klor. Just mykobakterier är dock mycket tåliga och kan växa till när omgivningen rensas från andra bakterier. Vår patients kolleger led av samma sjukdom, trots att de fått diagnoser som infektion och propp i lungorna. Det här var de första svenska fallen av det som vi nu kallar bubbelpoolsalveolit.

Vi blev senare kontaktade av ytterligare fyra poolskötare som hade hört talas om fallen och som själva haft symtom men ännu inte hunnit utveckla lungskador.

Det är viktigt att se till att ha bra ventilation och att inte använda högtrycksspruta vid rengöring av bassänger. Det positiva är att kroppen självläker när den inte längre utsätts för mykobakterierna.”

Berättat för Lotta Fredholm, vetenskapsjournalist

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar