Art

Det råder stor osäkerhet om hur många arter det finns på vår jord. Beräkningarna varierar från 3 till 100 miljoner. Den enorma variationen som organismerna uppvisar gör det omöjligt att skapa ett generellt artbegrepp.

När Carl von Linné namngav arter använde han vad som i dag kallas det morfologiska artbegreppet. Det är baserat på organismernas utseende, vilket kan medföra problem på grund av den naturliga variation som förekommer inom en art.

I början 1900-talet infördes det biologiska artbegreppet, som innebär att individer som kan få fertil avkomma tillsammans tillhör samma art. Men den definitionen går inte att använda på varelser med könlös förökning, som till exempel bakterier.

På 1960-talet utvecklades det fylogenetiska artbegreppet, som fokuserar på organismernas evolutionära släktskap. När sedan dna-analys började användas för artbestämning uppstod nya problem. Arter som ser väldigt olika ut kan likna varandra genetiskt. Det blev också uppenbart att en arts dna kan variera beroende på vilken miljö den lever i.

Man skulle kunna hävda att artbegreppet saknar vetenskaplig relevans, att svårigheterna med att definiera begreppet visar att naturen inte är gjord för att kategoriseras på det sättet.

Men för att naturvården ska fungera måste vi än så länge kunna identifiera hotade arter – och utan artbegreppet går det inte heller att fastställa den biologiska mångfalden i ett ekosystem.