Världens första levande laser

En mänsklig njurcell och manetens självlysande protein skapar laserljus.

Publicerad

En laserproducerande cell fotograferad genom mikroskop. Cellens oregelbundna inre struktur ger upphov till det gröna laserljusets ojämna mönster.
Bild: Malte Gather

Två amerikanska forskare har lyckats få en levande cell att sända ut korta pulser av grönt laserljus. Källan är grönt fluorescerande protein, så kallat GFP, som ursprungligen kommer från en självlysande manet.

Forskarna programmerade däggdjursceller till att producera GFP och placerade sedan enstaka celler i ett tjugo mikrometer stort utrymme mellan två pyttesmå speglar. När de sedan belyste cellerna med blått ljus fick de tillbaka pulser av grönt laserljus, utan att cellerna tog någon skada.

Vanligtvis borde cellerna bara svara på belysningen med ett svagt grönt sken. Men arrangemanget med de två speglarna fick de gröna ljuspartiklarna – fotonerna – att svänga i takt och åka i samma riktning: laserljus.

Under laserns femtioåriga historia har tekniken uteslutande byggt på syntetiska material, och laserljus förekommer inte i naturen – så den nya upptäckten är ett genombrott. Forskarna ser flera framtida användningsområden för lasercellerna, till exempel att behandla sjukdomar med laserljus på plats inne i kroppen. Nästa steg är därför att ersätta de externa speglarna med en motsvarande struktur inne i själva cellen.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor