Etanol framtidens bränsle – i början av förra seklet

Helena Ekerholm har undersökt etanoldebatten under mellankrigstiden.

Publicerad
Helena Ekerholm är forskare vid Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå universitet och författare till avhandlingen Bränsle för den moderna nationen.
Bild: Per Melander

Hur länge har man hoppats på etanol som drivmedel?

– Till och från i över hundra år. Redan 1909 talades det om etanolen som framtidens drivmedel. Och sedan dess har visionerna och förhoppningarna kring etanol sett rätt likartade ut. Det har talats om att etanol skulle användas som drivmedel i Sverige och även exporteras. Skillnaden är att i dag är det klimatdebatten som driver frågan, och svenska politiker och etanoltillverkare vill vara moraliska förebilder. Under mellankrigstiden skulle Sverige i stället vara en ekonomisk och teknisk förebild. Men det är samma drömmar.

Kan man tala om historie­löshet?

– Ja, absolut. Vissa fraser i dagens debatt om möjligheterna för svensk etanoltillverkning låter exakt som på 1920- och 30-talen. Argumenten för svensk etanol hade då, precis som nu, en nationalistisk ansats, och man hade stora förhoppningar på skogsprodukter som råvara.

Och även då väckte satsningarna kritik och omgavs av politiska konflikter.

Varför slog etanolen inte igenom?

– Etanol var dyrare än bensin, som dessutom redan var en del av ett etablerat distributionssystem med mäktiga aktörer. Därför behövde etanolen stödjas med skattemedel för att etableras på den svenska drivmedelsmarknaden.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Samhälle & kultur

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor