”Språket utvecklas näsa mot näsa”

Läsforskaren Mats Myrberg höjer rösten för högläsningen, som han anser bör ha en självklar plats i skolan såväl som i hemmet.
Publicerad
Mats Myrberg.
Bild: Eva Dalin

###Varför ska man läsa högt?

– Högläsning för barn är suveränt av flera skäl. Först och främst introduceras barnet i hur berättelser fungerar och de blir delaktiga i berättelsegemenskapen. Språkets innersta mening är, poetiskt uttryckt, att vi ska byta berättelser med varandra, men berättelser är abstrakta och kräver mycket av deltagarna. Nästa skäl är lika viktigt: med små barn utgör den fysiska upplevelsen i samband med högläsning en del av den psykologiska anknytningen, som påverkar barnets förmåga att skapa känslomässiga relationer till andra. Högläsning utvecklar språket på många sätt. I dagligt tal underartikulerar de flesta av oss. När vi däremot läser högt artikulerar vi bättre, vilket förbättrar barnets uppfattning om språkets ljudstruktur och ökar språkförståelsen hos barnet. Dessutom lär sig barnet skriftspråkets meningsbildning och grammatik.

###Det finns undersökningar som tyder på att vi läser allt mindre för våra barn. Stämmer det?

– Dagens statistik kring högläsning för barn är otillräcklig. Den senaste studien publicerades för snart tio år sedan! Som pedagog vill jag understryka att högläsning kräver ett aktivt deltagande från barnet. Egna tankar, frågor och dramatisering är viktiga ingredienser. Det vi kan se är att högläsning ofta används som insomningshjälp, vilket naturligtvis inte har samma fördelar för språkutvecklingen. Det finns en anledning till att vi säger att vi ska läsa med våra barn och inte för våra barn. Det gäller att vara lyhörd för barnets reaktioner.

###Vilka böcker ska vi välja för att utveckla barnets språk?

– Det finns forskning som visar att språket i böcker för nioåringar är mer komplicerat än vad det är i prime time tv. En sjuåring har ett ordförråd på åttatusen till tiotusen ord, vilket kan jämföras med femtiotusen till sjuttiotusen ord vid grundskolans slut. Huvuddelen av orden vi lär oss kommer från skriftspråket. Den som inte läser blir utestängd från viktiga delar av samhället. Vi vet att det inte fungerar med några tvångsmetoder. Man måste väcka läslusten, och den börjar i den egna världen. Om man inte får tillgång till texter som ”handlar om en själv” minskar lusten att läsa. Det gäller att välja böcker som utmanar din förmåga. Fem till tio procent okända ord i texten ger dig tillräckligt med tuggmotstånd. Men läslust måste kompletteras med läsmod. För att våga ge sig på böcker som kräver mer behöver du motivation – det du läser måste angå dig.

###Hur länge ska vi läsa högt för våra barn?

– Fortsätt att läsa högt i familjen och i skolan genom uppväxten, ja även i vuxenlivet! Särskilt för dem som har svårt med de krångliga bokstäverna blir högläsning viktigt.

###Många e-böcker har en uppläsningsfunktion. Fungerar det lika bra som att läsa högt?

– De tekniska framstegen är imponerande, men syntetisk uppläsning står sig slätt och kan aldrig ersätta människans inlevelse. Som en av mina kolleger uttryckte det: ”Det är för många näsor i vårt samhälle som pekar åt samma håll!”. Språket utvecklas ansikte mot ansikte, näsa mot näsa.

Publicerad

Samhälle & kultur

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor