Annons

Ett sätt att fånga solens vandring

Långsiktigt solur.

Bild: 
Ulf Malmborg

Ett sätt att fånga solens vandring

Annons

Publicerad:

2012-09-07

Fråga: Är föremålet på bilden ett solur, eller vad kallas det? Hur funkar det? Vi tog bilden den 20 oktober cirka 13.20 (sommartid) i Colmar, Frankrike.

Ulf Malmberg

Svar: Visst är det ett solur! Men inte ett sådant som vi brukar se i våra trädgårdar, utan detta är kopplat till solens bana på himlen under året.

Om du fotograferade solen vid samma tidpunkt varje dag – mitt på dagen – under ett år, skulle du se att solens höjd varierar med årstiderna. Du skulle även finna att solens position varierar i östlig–västlig riktning. Dessa båda variationer resulterar i att solen under året följer den märkliga bana som syns på soluret i Colmar, en åtta-figur som vi kallar ett analemma.

Det är två helt oberoende faktorer som tillsammans får solen att beskriva analemmat under året. Dels lutar jordens axel i förhållande till det banplan i vilket jorden kretsar runt solen, dels färdas jorden i en elliptisk bana runt solen, inte en cirkulär.

Ett analemma visar alltså solens bana på himlen mitt på dagen under året på en given plats. Kanske det är mer korrekt att säga att föremålet är både en solkalender och ett solur, för det visar ju tiden mitt på dagen. Då ligger pricken mitt på linjen. Ditt fotografi är taget 13.20 sommartid, 12.20 soltid, och därför har pricken flyttat sig lite från linjen.

Marie Rådbo, astronom vid Göteborgs universitet.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.

1

Kommentarer

Tidsangivelserna här blev nog inte korrekta. Instrumentet är en middagsvisare, som visar när solen står i söder. Den tidpunkten kallas sann middag. Den inträffade kl. 13.15 i Colmar 20 oktober. Vi ser att den lilla ljusa bilden av solen inte riktigt har nått fram till middagslinjen, så jag tror att bilden är tagen några sekunder tidigare.
Så här beräknas tiden för sann middag: Colmars longitud är 7,38 grader öster om Greenwich. Centraleuropeisk tid (CET) utgår ifrån longitud 15 grader Ö. Det blir en longitudskillnad på 7,62 grader. Eftersom solen går ett varv=360 grader på (ungefär) ett dygn motsvarar varje grad 4 tidsminuter. Solen kommer alltså 30 minuter senare till Colmar jämfört med vår tidsmeridian; detta är den s.k. tidsskillnaden. Men solen håller inte jämn takt; det är just detta som analemmat beskriver.
Den så kallade tidsekvationen är skillnaden mellan medelsoltid och sann soltid. Värdet 20 oktober är +15 minuter; solen var alltså denna dag 15 minuter tidigare än medelsoltid. Nettoeffekten blir att solen stod i söder kl. 13.15.
Men innan centraleuropeisk tid infördes hade varje stad sin lokala medelsoltid. Ville man ställa klockan efter middagsvisaren fick man vänta tills solbilden passerade analemmat, vilket denna dag alltså inträffade 13.30.
Peder Adamsson
Lärare i astronomi, Östraboskolan Uddevalla