För ungefär tio år sedan fann forskare att bara två procent av våra gener används vid tillverkningen av proteiner. Resterande 98 procent sågs mer eller mindre som skräp, som inte fyllde någon funktion.
Nya rön från det stora forskningsprojektet ENCODE, som under lång tid har kartlagt vår arvsmassa i detalj, ger en annan bild. Upp till en femtedel av ”skräpet” fungerar som ett slags reglage. Dessa dna-sekvenser kan bestämma om gener ska vara av- eller påslagna, var i kroppen de ska verka och i vilken takt. Flera sekvenser kan också samverka, vilket ytterligare komplicerar frågan om hur egenskaper och sjukdomar går i arv.
Men mycket är fortfarande höljt i dunkel. Men även om vårt skräp-dna gör något, är det oklart i vilken grad det gör något nyttigt – och hur många reglage som egentligen fungerar. Dessutom verkar det som att ytterligare 60 procent av vår arvsmassa fyller en annan typ av funktion. Men ingen vet riktigt vilken.
Du har just läst en text ur nummer 9/2012 av tidskriften Forskning & Framsteg. Vill du läsa mer? Prenumerera här!
Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
Tidskriften med faktakollade och ögonöppnande reportage och vetenskapsnyheter utkommer med 10 nummer per år.