Ungt blod sätter fart på hjärnan

Blodtransfusioner från yngre möss gav gamla möss bättre lokalsinne.

Publicerad
Nervceller i hippocampus, en del av hjärnan som bidrar till att bilda långtidsminnen.
Bild: Thomas Deerinick, NCMIR / SPL

Blodet har hamnat i fokus för människans eviga sökande efter ungdomens källa. Forskare vid Stanford university i USA har kopplat samman blodomloppen hos unga och gamla möss, för att se om något i blodet påverkar hjärnans åldrande. I fjol upptäckte de att unga möss som får blod från musgamlingar bildar färre nya celler i vissa delar av hjärnan. Samtidigt får mössen sämre minne.

– Våra nya resultat visar att en gammal hjärna som exponeras för ungt blod kan bli föryngrad, säger Tony Wyss-Coray, professor i neurologi vid Stanford university school of medicine.

Inblandningen av ungt blod ledde bland annat till att kopplingarna i en del av hjärnan, som behövs för att bilda långtidsminnen, blev mer formbara. Tolv gamla möss som fick blodplasma från yngre artfränder blev också bättre på att lära sig att hitta tillbaka till en plats där de varit tidigare, enligt forskarna.

Resultaten presenterades nyligen vid en stor konferens för hjärnforskare i New Orleans, USA, och är ännu inte publicerade i någon vetenskaplig tidskrift.

Tony Wyss-Coray och hans medarbetare försöker nu lista ut vilket eller vilka ämnen i blodet hos möss som påverkar hjärnans åldrande. De utgår från att liknande samband även gäller andra djur, men än så länge finns inga belägg för att ungt blod föryngrar en gammal människohjärna.

Publicerad

Medicin & hälsa

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor