Jordens sista okända grundämne

Astat, det mest sällsynta grundämnet på jorden, har länge gäckat forskarna. Men nu har de sista mätningarna lyckats – och det periodiska systemet är därmed komplett.

Publicerad
Konstgjorda astat-atomer beskjuts med laserstrålar under experimentet Isolde på Cern.
Bild: Cern

Det här är en artikel från 2013.

Astat, det mest sällsynta grundämnet på jorden, har länge gäckat forskarna. Men nu har de sista mätningarna lyckats – och det periodiska systemet är därmed komplett.

Astat förekommer naturligt på jorden, men den totala mängden uppskattas till mindre än 28 gram. Det beror på att ämnet är radioaktivt och sönderfaller i andra grundämnen med kort halveringstid på bara drygt 8 timmar. Nu har forskare vid Cern-laboratoriet utanför Genève lyckats skapa astat på konstgjord väg, och på så vis kunnat mäta dess sista okända egenskap – den så kallade jonisationspotentialen. Därmed har de fyllt det sista hålet i grundämnenas periodiska system: atomnummer 85.

Jonisationspotentialen talar om hur mycket energi som krävs för att knuffa i väg en av astatatomens 85 elektroner. Det uppmätta värdet ska användas för att studera ovanliga, supertunga grundämnen – till exempel det med atomnummer 117, som nyss skapades i ett ryskt laboratorium. Detta ämne är näst tyngst på jorden och befinner sig strax under astat i det periodiska systemet, vilket innebär att det har liknande egenskaper.

Ett annat användningsområde för astat är behandling av cancer.

– Astat skiljer sig inte mycket från många av de andra kortlivade grundämnen som har medicinska tillämpningar. Den stora skillnaden är att det är så sällsynt i naturen, och därmed svårt att göra mätningar på. Nu har vi lyckats göra det, kommenterar Bruce Marsh från Cern.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor