Gonorré kan bli omöjligt att bota

Antalet fall av gonorré i Sverige är det högsta på 23 år. Samtidigt ökar motståndskraften snabbt mot alla typer av antibiotika.

Publicerad
106 miljoner. Så många människor smittas varje år av bakterien Neisseria gonorrhoeae (här avbildad med elektronmikroskop).
Bild: SPL

Neisseria gonorrhoeae, bakterien som orsakar gonorré, har alltid varit bra på att utveckla resistens mot antibiotika, men nu är läget på väg att bli akut.

– Bakterierna har börjat utveckla resistens mot de sista alternativen, cefalosporinerna. Sedan finns inga andra antibiotika att ta till, säger Magnus Unemo, ansvarig expert vid WHO:s samarbetscentrum för gonorré och andra sexuellt överförbara infektioner vid Universitetssjukhuset i Örebro.

I Sverige har gonorréfallen ökat de senaste åren. Framför allt bland unga vuxna och bland män som har sex med män. Inga Velicko, epidemiolog vid Smittskyddsinstitutet, tror att det kan finnas två förklaringar till ökningen.

– Dels är det fler människor som testar sig. Dels finns ett ändrat sexualbeteende med ökad risktagning och låg kondomanvändning bland unga, säger hon.

Förra året rapporterades 1 098 fall av gonorré i Sverige. Det är den högsta siffran sedan 1989 och en ökning från 2011 med 16 procent.

WHO beräknar att 106 miljoner människor varje år smittas av gonorré. Organisationen varnar för att sjukdomen kan bli obotlig om antibiotika används på fel sätt eller om man inte hittar nya sorter som fungerar.

Resistent gonorré är ett globalt problem. Under första halvåret i år kom forskningsrapporter från i stort sett hela världen om gonokocker som är resistenta mot ett eller flera antibiotika. Sedan 2009 har tre stammar upptäckts som är resistenta mot alla rekommenderade antibiotika. De har hittats i Japan, Frankrike och Spanien.

– Vi ser mest resistens och fall som inte går att behandla i högresursländer. Det är antagligen bara toppen på ett isberg, eftersom lågresursländerna inte har tillgång till samma diagnostik och därför inte kan identifiera vare sig infektion eller resistens på ett bra sätt, säger Magnus Unemo.

För att minska problemen med att bakterier utvecklar resistens måste man se till att antibiotika bara används när det verkligen behövs, och på rätt sätt. I Sverige ansvarar Smittskyddsinstitutet för övervakningen. I andra delar av världen finns ytterligare svårigheter.

– Kvaliteten på antibiotika är inte lika hög överallt, och doserna kan variera. Det driver på resistensutvecklingen, berättar Magnus Unemo.

Han har arbetat med de europeiska riktlinjerna för hur gonorré ska bekämpas. De innehåller rekommendationer för hur man kan förebygga, diagnosticera, behandla och övervaka sjukdomen. Till exempel bör man behandla infektionen med två antibiotika i stället för ett.

– Men det är ingen långtidslösning. Om tio till tjugo år kan de cefalosporin-resistenta bakterierna vara spridda globalt, säger Magnus Unemo.

Han menar att man måste öka medvetenheten. Dels hos enskilda individer om hur viktigt det är att skydda sig och att testa sig om man misstänker att man har smittats. Dels hos vetenskapssamhället om behovet av nya typer av antibiotika. Annars finns det risk för att det blir omöjligt att behandla gonorré.

– Vi vill inte tillbaka till ett samhälle utan antibiotika, säger Magnus Unemo. 

Sprider sig snabbt över världen

  • Bakterier som utvecklar motståndskraft mot antibiotika är ett allmänt problem. En ökning av tarmbakterier med ESBL-CARBA är ett av de största resistenshoten just nu, enligt Smittskyddsinstitutet. Dessa bakterier kan tillverka enzymer som gör dem resistenta mot i stort sett alla typer av anti­biotika. Det gör infektioner svåra eller omöjliga att behandla. I Sverige är de ännu ovanliga, men de sprids snabbt globalt.
  • Multiresistenta tuberkelbakterier orsakade nästan 1,7 miljoner fall av tuberkulos under 2011 enligt WHO.
  • Meticillinresistenta stafylokocker (MRSA) sprids i sjukhusmiljöer och är en vanlig orsak till variga sår och bölder, men kan också orsaka lunginflammation, hjärnhinneinflammation och infektion i skelett och leder.
  • Shigellabakterier, som orsakar blodiga diarréer, har snabbt utvecklat motståndskraft mot flera antibiotika.

Källa: WHO, SMI

Bakterierna har ett försprång

Neisseria gonorrhoeae, även kallade gonokocker, smittar vid oskyddat sex. Infektionen ger lindriga symtom. Hälften av de smittade kvinnorna och var tionde man får inga symtom alls. Om infektionen inte behandlas kan den leda till sterilitet, utomkvedshavandeskap eller en ökad känslighet för hiv-infektion. Sjukdomen kan också smitta från mamma till barn vid förlossning, med risk för att barnet får en allvarlig ögoninfektion eller lunginflammation.

På 1940-talet blev det möjligt att behandla gonorré med penicillin. Medicineringen var framgångsrik i nästan 40 års tid. Men efter hand uppstod förändringar i bakteriernas arvsmassa, som gjorde dem mindre känsliga för penicillinet. Sjukvården svarade först med att öka penicillindosen, men tvingades sedan att byta till ett annat antibiotikum. De generella mekanismerna för gonokockernas motståndskraft mot antibiotika finns dock fortfarande kvar, till exempel hur de kan göra sig av med de farliga molekylerna. Därför har bakterierna i dag en lägre känslighet redan i utgångsläget, vilket gör att ny resistens kan utvecklas snabbare.

Källa: Smittskyddsinstitutet (SMI), Centers for disease control and prevention (CDC), Magnus Unemo

Vanligast att män blir smittade

Antalet fall av gonorré har ökat sedan andra hälften av 1990-talet. De flesta smittade är män, vilket förklaras av att sjukdomen sprids mer bland homosexuella män än i övriga befolkningen.

Källa: Smittskyddsinstitutet

Publicerad

Medicin & hälsa

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor