Lita på att det blir kul

Publicerad
Har du tankar och idéer om det du just läst? Mejla mig! 

I början av sommaren ordnade Forskning & Framsteg tillsammans med Nobelmuseet för första gången ett vetenskapskollo för barn. Det var ett arrangemang som lockade många intresserade. Efter en annons i våras dröjde det inte många timmar innan platserna var fulltecknade.

En sommarlovsmorgon samlades 18 förväntansfulla och nyfikna barn. Det blev tre fartfyllda dagar med egna laborationer i Nobelmuseets lokaler, studiebesök hos forskare på KTH och en avslutande experimentdag i tyngdlöshetens tecken på Gröna Lund. Frågorna var många och spännande: Skjuts flaskraketen högre upp i luften om man laddar den med kolsyrat vatten? Hur jobbar en kriminaltekniker? Vad tänkte Christer Fuglesang när han såg jorden från rymden? Vem kan få fram längst dna-trådar ur en jordgubbe – och hur uppför sig en spiralfjäder när man åker fritt fall?

Utvärderingen efter kollot visade att det var en lyckad satsning. Önskemålen inför framtiden var bara att det borde ordnas fler och mer vetenskapskollon. En mamma skickade ett sms om att sonen hade varit tveksam från början, men kommit hem helt lyrisk.

Jag skriver om detta samtidigt som jag befinner mig på politikerveckan i Almedalen. Under en dryg vecka samlas politiker, myndighetspersoner, företrädare för intresseorganisationer och många andra i Visby för att diskutera samhällsfrågor ur alla möjliga vinklar. Det är hög kvalitet på samtalen, och spännvidden är stor.

Här finns över 3 000 föredrag att välja på, och de som jag råkat hamna på har varit både lärorika och underhållande. En hel del av det som berättas bottnar i ny forskning och många seminarier har forskare som talar. Det bidrar också till stämningen att många av dem som är med är de högst ansvariga och mest kunniga – partiledare, ministrar, generaldirektörer, professorer – tillsammans med dem som berörs och har intresse och egen erfarenhet av frågorna.

Det slår mig att detta är precis som ett vetenskapskollo, fast för samhällsintresserade vuxna. Och att jag själv var lite som den där pojken, vars mamma skickade ett sms efteråt.

Jag var skeptisk inför Almedalen och trodde kanske att det skulle vara en hel del tråkiga föreläsningar om ämnen som inte riktigt berörde, och mycket politisk pajkastning. Men än har jag inte hamnat på något tråkigt föredrag – politikerna som diskuterat med forskare och andra experter har varit lyssnande och inriktade på samtal.

Politikerveckan ger mig ett starkt hopp inför framtiden. Om politiker och tjänstemän är så lyssnande och villiga att ta till sig forskningsrön och medborgares berättelser, då lär vi kunna bygga ett bättre Sverige.

Pojken hade inför vetenskapskollot förutfattade meningar. Hur spännande kunde det vara med ett kollo på ett museum? Men så mötte han glada upptåg, fick svar på vetgiriga frågor, och träffade en kändisastronaut.

Lika omvänd och uppfylld är jag av en politikervecka. Och jag svarar som ungdomarna på kollot: mer och oftare. Som chefredaktör på en populärvetenskaplig tidning kan jag ju dessutom försöka dra mitt strå till stacken. Förhoppningsvis kan du efter ett nummer av F&F få lite av det som jag fick i Visby: ny kunskap, mer hopp inför framtiden och en del förutfattade meningar raserade.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor