Han söker det unikt mänskliga

Den svenske evolutionsgenetikern Svante Pääbo var orolig för hur folk skulle tolka nyheten om att våra föregångare fick barn med neandertalare.

Publicerad

4 frågor till Svante Pääbo, vars nya bok om människans neandertalsgener ska översättas till 14 språk. Svante Pääbo är chef för Max Planck-institutets avdelning för evolutionär antropologi i Leipzig, Tyskland. 
Bild: Frank Vinken

Som ung doktorand i Uppsala på 1980-talet började Svante Pääbo leta efter arvsmassa i mumier från Egypten. Sedan dess har han avläst dna från mängder av forntida djur och blivit världsberömd för sin kartläggning av arvsmassan hos neandertalaren, vår närmaste utdöda släkting. I sin nya bok berättar han om vetenskapen, intrigerna och bakslagen på vägen mot det stora målet. Det är en bladvändare som påminner om vetenskapsklassikern Den dubbla spiralen av James Watson, som fick ett Nobelpris för upptäckten av hur dna-molekyler ser ut.

1 | Varför skrev du boken?

– Den direkta orsaken var att en litterär agent sa att om jag inte gjorde det själv så skulle antagligen någon journalist göra det, fast sämre. Det blev också ett sätt att göra så att mina barn, Rune och Freja, i framtiden kan läsa vad jag höll på med när jag inte var hemma. Därför blev det en mer personlig bok än vad jag från början hade tänkt.

2 | Vad blev du mest förvånad över i arbetet med neandertalarnas arvsmassa?

– Det var att neandertalarna faktiskt har blandat sig med moderna människor, våra direkta föregångare. Det hade jag inte trott.

3 | Var du någonsin orolig över hur folk skulle tolka den nyheten?

– Man ska naturligtvis publicera fakta, men hur man beskriver dem påverkar hur de upptas i samhället. Det finns en föreställning om att neandertalarna var primitiva, dumma och brutala. I forskningen finns inget stöd för det. Jag försöker undvika sådana värdeladdade adjektiv.

– En annan sak är att neandertal-dna finns hos människor utanför Afrika, inte i Afrika. Men afrikanernas föregångare kan ju ha blandat sig med någon annan utdöd människoform. Det vet vi inget om. Det kan vara bra att påpeka för att undvika en tolkning om att det finns en avgörande genetisk skillnad mellan afrikaner och européer.

4 | Hur tycker du att det har fungerat?

– Jättebra. Jag tror att det hade varit besvärligare – just för att neandertalarna har så dåligt rykte – om det varit så att bara afrikaner hade haft arvsmassa från neandertalare. Det hade varit politiskt svårare. Sedan finns det alltid religiösa fundamentalister, rasister och andra som avsiktligt misstolkar resultaten, men det kan man inte göra så mycket åt. 

Neandertalmänniskan – På spaning efter försvunna gener

Svante Pääbo
Fri tanke

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Samhälle & kultur

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor