Annons

Hyperion har varit känd i över 160 år, men fortfarande är den unik i solsystemet med sin oregelbundna rotation.

Bild: 
JPL/NASA

Ihålig måne fångad på nära håll

 

Annons

Publicerad:

2015-06-04

Rymdsonden Cassini, som sedan flera år tillbaka kartlägger planeten Saturnus och dess omgivningar, har nyligen lyckats fotografera Hyperion, en av Saturnus månar. Månen, som är döpt efter en solgud i den grekiska mytologin, upptäcktes år 1848. Med en genomsnittlig diameter på 260 kilometer är Hyperion störst av alla upptäckta rymdobjekt hittills som inte är runda som ett klot.

Hyperion är också mycket porös – nästan hälften av dess volym är ett tomrum. Den ser snarast ut som en avlång rymdpotatis, och på grund av den oregelbundna formen rör sig den lilla månen rätt oförutsägbart och roterar än hit än dit. Därför är det svårt att bestämma var den har sina poler och var dess ekvator kan finnas.

Allt tyder på att Hyperion är en vilsekommen rest från en kosmisk katastrof som råkade hamna i närheten av Saturnus, och då blev ännu en av de uppåt ett par hundra månar som kretsar bland Saturnus grus- och isringar.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.