En fältstudie bland piskor

Charlotta Carlström har utforskat kulturen kring sadomasochism och andra fomer av sexuell utlevelse, som fram till 2009 betraktades som psykisk sjukdom. 

Publicerad
3 frågor till Charlotta Carlström, filosofie doktor i socialt arbete vid Malmö högskola, som har gjort en etnografisk studie i olika BDSM-miljöer.
Bild: Emil Malmborg

1 | Hur kom det sig att du valde att doktorera på just detta?

– När jag läste sexologi gjorde jag ett arbete om BDSM och insåg att jag hade upptäckt en vit fläck inom forskningen. Eftersom jag rört mig en del i hbtq-miljöer var jag bekant även med BDSM-scenen, och blev förvånad över att forskningen låg så långt efter. Jag skrev två uppsatser, om BDSM-utövande inom relationer och om eskorter som säljer BDSM-tjänster. De ledde fram till en masterexamen i sexologi och i samma veva utlystes en doktorandtjänst. I början möttes jag av reaktioner som: ”Hur ska du kunna fylla en hel avhandling med detta lilla ytterlighetsämne?” och ”Är det här verkligen något akademin ska syssla med?” I dag skulle jag lätt kunna forska i tio år till och hela tiden hitta nya uppslag.

2 | Hur har du gått till väga rent praktiskt?

– Min forskning är etnografisk. Jag har tillbringat mycket tid bland utövare i olika BDSM-miljöer. Det har handlat om fester, klubbar, workshoppar och fikaträffar. Jag har gjort djupintervjuer som speglat ett brett spektrum – från de som ser detta som en sexuell krydda, till de som lever i så kallade 24/7-förhållanden. Där handlar det inte så mycket om sex, utan i stället om dominans och underkastelse i det dagliga livet. Jag har varit hemma hos par, intervjuat dem och som observatör blivit en del i deras upplevelse. Den etiska gränsen är inte alltid glasklar – det finns ytterst lite etnografisk forskning inom sexologi i Sverige. Men jag har allt eftersom funnit strategier för att navigera på fältet.

3 | Vad har du upptäckt?

 – Att det finns en oerhört varm och välkomnande gemenskap inom BDSM. Parallellt finns det en stark social kontroll, med starka normer kring vad som är rätt och fel. Till exempel är frågan om samtycke helt central. Dessutom har hela BDSM-scenen varit i en kraftig förändringsprocess under den här tiden, främst på grund av romanen Fifty shades of Grey. BDSM klassades som en psykiatrisk diagnos fram till 2009 och är för många fortfarande otroligt tabubelagt. Samtidigt har det svenska BDSM-nätverket Darkside i dag 140 000 medlemmar. BDSM kan förstås som ett utrymme där starka känslor, kroppsliga sensationer, förändrade medvetandetillstånd och andliga upplevelser kan utforskas. Det har gått från att vara en ytterlighetsgrej till något som tangerar mainstream. Syftet med avhandlingen har varit att belysa erfarenheter och upplevelser av att utöva BDSM, och att komma ifrån den sensationslystna bilden som medier kan lyfta fram. BDSM fyller en stor mening för människor. Det är den meningen jag är intresserad av. 

BDSM …

… står för bondage och disciplin, dominans och underkastelse samt sadism och masochism. BDSM kan enligt Charlotta Carlström spegla övergripande perspektiv kring sexualitet och makt, och på gränsen mellan vad som är våld och njutning – men också gemenskap och hur man skapar mening i sitt liv. 

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor