Annons

På samma sätt som Sirius A, den ljusaste stjärnan på vår natthimmel, bildar ett binärt system med sin partner, den vita dvärgen Sirius B längst upp till vänster, kan den nyupptäckta vita dvärgen Dox en gång ha ingått i ett stjärnpar.

Bild: 
NASA/ESA

Unik upptäckt av en vit dvärg

 

Nyligen upptäcktes en ovanlig stjärna, en så kallad vit dvärg, som har en atmosfär bestående av nästan bara syre.

Vita dvärgar bildas ​​i slutskedet av en liten stjärnas liv. De är ungefär av jordens storlek, men väger lika mycket som vår sol.

De flesta stjärnorna i universum bränner väte till helium via kärnfusion djupt inne i sina kärnor. Det skapar ljus men även det termiska tryck som hindrar stjärnorna från att kollapsa under sin egen vikt. När kärnbränslet tar slut exploderar stjärnan, om den är tillräckligt stor, i en supernova. De mindre stjärnorna sprider i stället bara det mesta av sin materia runt om i rymden. Det enda som då blir kvar är en vit dvärg. Tyngdkraften får de tyngsta ämnena, främst kol och syre, att dras in mot den vita dvärgens centrum, medan de lättare, som helium och väte, hamnar närmast ytan.

Men den nyupptäckta vita dvärgen är annorlunda – dess yttre skikt består nästan helt av syrgas.

Kallad SDSSJ1240+6710, med smeknamnet Dox, utmanar stjärnan den etablerade kunskapen om stjärnornas liv, utveckling och död.

Även om det i dag inte går att säga vad som ligger bakom den unika vita dvärgen, så tror forskarna att Dox en gång kan ha ingått i ett stjärnpar, ett binärt system. Möjligen hade då en närbelägen partnerstjärna exploderat och svept bort alla lätta ämnen från Dox yta. I så fall är det kvarlevorna, med syret närmast ytan, som nu har observerats. 

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.