

I bukspottkörtelns langerhanska öar finns celler som slutar fungera vid diabetes typ 1.
Antibiotika ökar risken för diabetes
Antalet barn med diabetes typ 1 har nästan fördubblats i Sverige sedan 1980-talet. Sjukdomen beror på att immunsystemet förstör celler som tillverkar insulin i bukspottkörteln.
– Våra resultat stödjer misstanken om ett samband mellan antibiotika och diabetes, säger Thomas Greiner, forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.
Han ingår i en forskargrupp som gav antibiotika till musungar med en genetisk sårbarhet för diabetes typ 1. Dosen motsvarade den som ges till barn. Upprepade antibiotikakurer ledde till att över hälften av mössen utvecklade sjukdomen. I en kontrollgrupp utan antibiotika var andelen bara en fjärdedel.
De medicinerade mössen hade torftigare tarmflora. Vissa bakterier kända för att bidra till utvecklingen av ett normalt immunsystem saknades nästan helt.
Forskarna överförde sådana tarmfloror till andra möss. Efteråt såg de liknande förändringar i mottagarnas immunsystem som hos de möss som hade ätit antibiotika.
Studien är publicerad i tidskriften Nature Microbiology.
Du har just läst en text ur nummer 9/2016 av tidskriften Forskning & Framsteg. Vill du läsa mer? Prenumerera här!
Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
Tidskriften med faktakollade och ögonöppnande reportage och vetenskapsnyheter utkommer med 10 nummer per år.