Gradvis exaktare

Publicerad

Metersystemet infördes 1795 i Frankrike och 1878 i Sverige. Efter franska revolutionen ville man i upplysningens anda förankra måtten i naturkonstanter i stället för rikslikare som kunde variera mellan olika länder. Grundmåtten var: 1 meter = 1/10000000 av meridiankvadranten, dvs. avståndet från nordpolen till ekvatorn, 1 liter = 1/1000 av en kubikmeter och 1 gram = 1/1000 av vikten av en liter vatten.

För att beräkna meridiankvadrantens längd gjorde franska astronomer 1792–93 en gradmätning av sträckan Dunkerque–Barcelona. Utifrån detta definierades 1799 den så kallade arkivmetern, som senare förfinades och 1889 tillverkades i en legering av platina och iridium. Den gällde som internationell måttstock ända tills det att SI-systemet infördes 1960.

Även i Sverige har flera gradmätningar genomförts, de mesta kända redan 1736 av en fransk expedition och 1816–55 av den tyskfödde ryske astronomen von Struve. Mätpunkterna i bland annat Tornedalen klassas i dag som världsarv.

Fråga: Vad var syftet med mätningarna i Sverige?

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor