Annons

Illustration av hur fibriller av vassle-protein pressas ihop i en smal kanal, med hjälp av vattenstrålar.

Bild: 
DESY / Eberhard Reimann

Ostrester blir till spindeltråd

Forskare vill härma silkesmasken och tillverka stark och elastisk tråd. Råvaran tar de från mejeriet.

Publicerad:

2017-01-25

Har du brett messmör på frukostmackan, eller ätit vasslebaserat kosttillskott? Då har du fått i dig restprodukter från osttillverkning – som nu även kan omvandlas till konstgjord silkestråd. Det är Christofer Lendel på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm som tillsammans med kolleger har utvecklat en teknik som får vassleprotein att bilda trådliknande strukturer.

– Dels är det intressant att använda en industriell biprodukt, dels är proteiner i vassla kända för att bilda ordnade nanostrukturer, säger Christofer Lendel.

Forskarna utgår från en lösning med vassleprotein. I rätt kemisk omgivning bildar molekylerna små, avlånga strukturer som kallas fibriller. Därefter imiterar forskarna den metod spindlar använder för att spinna trådar: De pressar ihop lösningen i en smal kanal med hjälp av vattenstrålar, samtidigt som de ändrar surhetsgraden. Fibrillerna tovar då ihop sig till fibrer, som har likheter med dem som bygger upp naturlig silkestråd.

– Nu har vi visat att vi kan göra trådar. Men det är långt ifrån egenskaperna hos naturligt silke. Framför allt är det inte lika starkt, säger Christofer Lendel.

I speciella röntgenexperiment har forskarna studerat hur fibrerna som bildas hänger samman. Det visar sig att fibriller som är kortare och krokigare hakar bättre fast i varandra, och har lättare att forma trådfibrer än de som är långa och raka. Fibrillernas form kan styras genom att ändra koncentrationen i proteinlösningen.

De här lärdomarna vill forskarna nu utnyttja för att förbättra processen. Målet är nya sorters fibrer med skräddarsydda egenskaper. Men om det blir fråga om tillverkning i stor skala tycker Christofer Lendel inte att vassla är den bästa råvaran, eftersom den är värdefull som livsmedel.

– I framtiden tänker jag mig att man ska försöka hitta andra proteinråvaror som fungerar lika bra, eller bättre. Till exempel restprodukter från oljeväxter, som raps eller lin.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.