Annons

Ett fält av stjärnor och röda stråk av vätgas. I mitten ett litet område inramat av tre ljusa ringar som bildar en timglasform.

Mitt i bilden syns resterna av supernovan, inramad av tre gåtfulla ringar av materia.

Bild: 
NASA, ESA, R. Kirshner, P. Challis, ESO/NAOJ/NRAO/A. Angelich, NASA/CXC/SAO.

Så åldras en supernova

Publicerad:

2017-02-28

För 30 år sedan träffades jorden av ljuset från en exploderande stjärna i Stora Magellanska ­molnet, en liten granngalax till vår Vintergata. Ingen annan supernova har observerats så nära jorden sedan teleskopet uppfanns på 1600-talet.

Nu har rymdteleskopet Hubble tagit en ny bild av supernovan, som kallas SN1987A. Den ingår i en bildserie som visar hur området kring explosionen påverkas och förändras genom åren.

Platsen för supernovan omges av tre ringar, som astronomerna inte riktigt har kunnat förklara ännu. Den inre ringen är ungefär ett ljusår i diameter, och består av material som stjärnan troligen kastade av sig 20 000 år innan den exploderade. Chockvågen från supernovan hettar upp ringen och får den att lysa.

6 bilder av en ring med en ljus fläck i mitten, alla märkta med årtal 1994-2016.

20000 år innan stjärnan exploderade skickade den ut en ring av material. Efter supernovautbrottet har ringen har gradvis hettats upp av chockvågen.

Bild: 
Nasa, ESA, och R. Kirshner och P. Challis

Läs mer om SN1987A i Jesper Sollermans artikel ur F&F 2/2007.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.