Annons

Har du tankar och idéer om det du just läst? Mejla mig! patrik.hadenius@fof.se

Hoppas att du fick skrubbsår

Annons

Publicerad:

2017-08-17

Jag hoppas att din sommar varit fin och utan större missöden. För många passerar sommaren lyckligt, avbruten endast av några mindre fadäser. En del händelser blir kanske till och med roliga historier när väl skrubbsåren läkt. I de allra flesta fall blir det inte ens skrubbsår och det – när inget händer – kan visa sig verkligen olyckligt.

I en artikel om flygsäkerhet för många år sedan i Forskning & Framsteg berättade Sidney Dekker, då professor i mänskliga faktorer och systemsäkerhet vid Lunds universitet, om faran med felaktiga beslut som inte får någon negativ effekt. Han kallar det för a drift into failure.

För att förklara denna ödesdigra avdrift tar Sidney Dekker ett gammalt exempel från flyget som handlar om hur mycket bränsle ett plan ska ta med. Bränslet ska inte bara räcka till den tänkta destinationen. Det ska till exempel klara oväntad motvind och extra landningsförsök.

Men det finns en motverkande kraft. För varje ton extra bränsle man vill ha kvar innan man ska landa, kommer flyget att bränna extra bränsle under hela färden. Det kostar alltså både i pengar och utsläpp att ha säkerhetsmarginal.

Om man vid en flygning tar med mindre bränsle än förra flygningen på samma sträcka så kommer det sannolikt inte att spela någon som helst roll. Och när planet landar och allt gick bra har man lärt sig en felaktig läxa. Kanske minskar man sedan ytterligare på bränslet. Det går troligen också utmärkt. Och den onda spiralen fortsätter neråt.

Sidney Dekker menar att den som är ansvarig har mycket att förlora på att fatta ett beslut som medför ökad säkerhet. Det man förlorar är ofta konkret och mätbart: pengar, tid och anseende. Men vinsten är vagare, undflyende och inte lika lätt att mäta.

Jag gissar att du tog några sådana beslut i sommar. Kanske struntade du i flytvästen när du åkte båt. Kanske körde du bil fortare än hastighetsgränsen. Kanske högg du ved barfota (det gjorde jag).

Allt gick troligen bra. Det gör det ju nästan alltid. Men för varje felaktigt beslut som inte ger någon effekt, stärks vår tro på att det inte spelar någon roll. Det gick ju fint att köra i 120 på en 110-väg. Kanske gasar du upp i 130 nästa gång.

Någon gång är det en katastrof som får oss att se den onda spiralen. Ibland räcker det med blotta förskräckelsen, och så sänker vi hastigheten, tar på oss cykelhjälmen eller flytvästen.

I detta nummer kan du läsa om massdöden bland sjöfåglar. När orsaken upptäcktes – brist på B-vitamin – så började svenska forskare kartlägga hur många fler arter som kunde vara drabbade och vad som orsakar bristen. Än är orsakerna inte fastlagda. Forskning pågår.

Kanske kan fågeldöden tjäna som ett skrubbsår, en allvarlig varning som gör att forskarna upptäcker ett större miljöproblem. Vad som kan visa sig vara ett mindre problem avslöjar ett större systematiskt fel. Så fungerar forskning när den är som bäst. Initierad av verkliga händelser och driven av forskarnas nyfikenhet. Och givetvis beskriven i Forskning & Framsteg.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.