”En svensk imamutbildning vore en bra idé”

Publicerad

Statsvetaren Marco Nilsson vid Högskolan i Jönköping har intervjuat ett drygt dussintal jihadister från Sverige. Merparten har han träffat i Göteborgsområdet. Nyligen redovisade han några av sina forskningsresultat på ett seminarium vid Institutet för framtidsstudier i Stockholm.

Marco Nilsson, forskare i statsvetenskap vid Jönköpings högskola. 

Vilka är dina viktigaste forskningsresultat?

– Att radikalisering och avradikalisering hänger ihop. Det handlar ofta om långa processer och att radikaliseringsprocessen – som kan se olika ut – påverkar hur en person ska kunna avradikaliseras. Sedan att hela jihadiströrelsen har radikaliserats. Numera sker en socialisation till global jihad. Tidigare jihadrörelser var mer lokala. Detta innebär även en normalisering av jihad, vilket till exempel innebär att man tar med sig sina familjer, vilket även det är ett nytt fenomen. Vi ser även en ökning av ”takfirismen” – det vill säga exkommunicering av vissa grupper som betraktas som otrogna. Nu sker det även mot andra jihadistiska grupper.

 Hur ser du på jihadismens framtid?

– Detta är en rörelse som funnits i århundraden i olika former. Sedan har det gått i vågor. Jag vill inte spekulera om framtiden, men jag tror inte att detta är något som är snart övergående.

Vilka är de viktigaste policyrelaterade slutsatserna av din forskning?

– Att myndigheterna i Sverige måste samverka bättre. Med varandra och med civilsamhället. Det handlar om kommuner, staten och muslimska samfund som måste ta frågan på allvar och samarbeta mer. Vi har långt kvar. En svensk imamutbildning vore dessutom en bra idé. Inte för att den svenska staten ska kontrollera islam, utan för att ge förutsättningar för svenska muslimer att praktisera islam på ett rimligt sätt i Sverige.

Publicerad

Samhälle & kultur

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor