Varför gav vi upp det jämlika jägarlivet?

Vissa menar att jordbruksrevolutionen i många avseenden försämrade människans villkor. Det ledde till mer arbete, ensidigare kost, sämre hälsa och uppkomsten av hierarkier, svält och fattigdom. Om nackdelarna var så många – varför övergavs då jägar- och samlarlivet?

/Jean-Louis von Dardel

Publicerad

Varför människan blev jordbrukare och boskapsskötare och därmed övergav en flertusenårig existens som jägare och samlare är en av den arkeologiska forskningens stora frågor. Den har inget entydigt svar, men det finns mycket intressant att säga i ämnet.

Tidigare har arkeologer debatterat om de ursprungliga jägar- och samlarkulturerna i Skandinavien själva övergick till att bli bönder, eller om de trängdes undan av invandrande jordbrukande kulturer. I dag är den vanligaste uppfattningen att båda processerna ägt rum, men att den förra varit dominerande. Övergången till jordbruksbaserad ekonomi ledde till stabilare matförsörjning och en växande befolkning samt på sikt även bättre levnadsförhållanden. De tidiga bönderna bodde i välorganiserade samhällen, i ordentliga långhus.

Att förändringen generellt skulle ha medfört sämre levnadsförhållanden finns det inga belägg för i Skandinavien, men det är sant att den inte bara innebar fördelar för individerna. Det nyblivna jordbrukarsamhället utvecklades snabbt på flera olika plan och blev bland annat mycket hierarkiskt, med makten koncentrerad till ett fåtal män. Spåren av den makten kan vi fortfarande se i vårt landskap som dösar och långhögar – stora gravmonument avsedda för en enda person.

/Mats Larsson, professor i arkeologi, Linnéuniversitetet

Publicerad

Samhälle & kultur

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor