Annons

Våra närmaste apsläktingar har kognitiva förmågor som vi människor saknar.

Bild: 
Istock

Har vi blivit dummare än de andra aporna?

Har människan i alla avseenden ökat sin kognitiva förmåga under evolutionens gång, eller har vi också behövt prioritera bort något? Finns det till exempel hjärnfunktioner som våra närmaste apsläktingar överglänser oss i?

/Natalia

Annons

Publicerad:

2017-12-28

Begreppet kognition kan innehålla många förmågor och mekanismer. Vissa är okända. Det går därför inte att ge kognition ett enskilt mått, som går att följa över evolutionär tid och på så sätt bedöma hur kognition har ökat generellt. Även för mer lättdefinierade fenomen, som förmågan att springa, är det oklart hur man ska beskriva utvecklingen. Menar man snabbare, längre eller spänstigare? Det har funnits många anledningar att springa bra, men de flesta av oss når ändå inte olympisk standard. Vilket är det bästa springandet? Alla fenomen som växt fram genom naturligt urval är behovsanpassade, utan facit för vad som är optimalt. Man springer på ungefär samma sätt som det har fungerat för ens direkta förfäder.

Kognitiva förmågor har också varit konjunkturkänsliga under evolutionär tid och förmågor försvinner genom att individer som saknar förmågan börjar få lika mycket avkomma som individer som har den. Detta behöver inte vara en fråga om prioritering. Vi håller ju igång många andra resurstjuvar som vi strikt taget inte behöver, såsom manliga bröstvårtor.

Vad gäller våra närmaste apsläktingar så har de mycket riktigt egenskaper som vi saknar. Huruvida dessa är förmågor som de utvecklat på egen hand sedan vi sist delade en gemensam förfader, eller något som vi förlorat, är alltid svårt att säga. En hjärnfunktion som ofta tas upp, där schimpanser imponerar på oss, är förmågan att minnas siffror i rätt sekvens efter att ha sett dem under bråkdelen av en sekund. Gör en internetsökning på ”Ayumu memory test”!

/Tomas Persson, doktor i kognitionsvetenskap och apforskare vid Lunds universitet

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.