Vi måste lära oss mer om mens!
Varför finns det så lite forskning om mens? Jag läser mycket om mens, inklusive Clara Henrys bok, där hon förklarar hur lite vi faktiskt vet om till exempel mensvärk. Varför är det så?
/Alice
Bild: ISTOCK
Du har helt rätt i att forskning rörande menstruationsrelaterade besvär inte har högprioriterats. Inom den medicinska vetenskapen finns det fortfarande områden som anses finare än andra och som tilldelas mer forskningsanslag. Även i dag uppfattar vissa att exempelvis hjärnforskning är viktigare än forskning som handlar om kvinnans reproduktiva organ. Inom obstetrik och gynekologi så är de områden som får stor medial uppmärksamhet – till exempel komplicerade förlossningar, fostermedicin och assisterad befruktning – mer uppmärksammade än exempelvis menstruationsstörningar och aborter. Detta påverkar intresset hos blivande forskare, forskningsstödens storlek, tillsättning av akademiska tjänster och så vidare.
Många anser än i dag att menstruationsrelaterade besvär är något som kvinnor alltid har haft och som därför är ”naturligt”, oavsett vilka negativa effekter det får för en stor del av befolkningen. Forskningen har därför inte högprioriterats. Men som ”mensforskare” upplever jag faktiskt att det nu är en förändring på gång. Boken du nämner – och även Liv Strömqvists olika bidrag, till exempel Kunskapens frukt – har en enorm betydelse för att mens nu kan diskuteras öppet. Därmed tror jag att det blir mer accepterat att bedriva forskningsprojekt kring menstruation. Och det behövs – det är mycket som vi faktiskt inte vet om menstruationsstörningar!
/Lena Marions, forskare i gynekologi och obstetrik vid Karolinska institutet, överläkare vid Södersjukhuset
