Annons

Ida Flink.

Drömmen om en bättre sömn

Är oron för att sova dåligt vårt största sömnproblem – och varför drömmer vi? Tillsammans med sin kollega Steven James Linton har psykologiforskaren Ida Flink skrivit en bok om sömn.

Författare: 

Publicerad:

2018-03-09

7 frågor till Ida flink, forskare i psykologi vid Örebro universitet.

1 | Varför har ni skrivit boken?

– Det står mycket om sömn i medierna som kan låta alarmistiskt. Ofta kan de här larmen skapa mer stress. Vi vill avdramatisera sömnen, men samtidigt framhålla vikten av att avsätta tid och vårda sömnen.

2 | Kan oron för sömnproblem göra problemen värre?

– Ja, det finns mycket forskning som visar det. Därför vill vi förmedla att man ska ta det lugnt. Sömnen ska prioriteras, men det tillhör livet att man ibland sover lite sämre eller mindre. Då kan man göra ganska mycket själv för att komma till rätta med sin sömn.

3 | Sover vi sämre nu än tidigare?

– Det är svårt att säga, men våra sömnmönster har ändrats. Det är lättare att vara vaken nattetid och sova dagtid i dag. Vår egen forskning visar hur tonåringar sover. Det är stora förskjutningar, upp till tre timmar mellan vardag och helg. Det gör att kroppen kommer i så kallad social jetlag. Om man ställer om tre timmar så tar det tre dagar innan man är i rätt dygnsrytm igen. Då är det onsdag, sedan är det torsdag och fredag innan man skjuter fram dygnet tre timmar igen till helgen. Det har konsekvenser för koncentrationen, minnet och humöret.

4 | Finns det könsskillnader när det gäller sömnbesvär?

– Rapporterade sömnbesvär är vanligare hos kvinnor än hos män. Det kan ha flera förklaringar. Stress och psykisk ohälsa, som är nära kopplade till sömnbesvär, är vanligare hos kvinnor. Det kan också finnas hormonella aspekter. Sedan tar kvinnor fortfarande ofta huvudansvaret för barn, även nattetid. Har man haft en lång period av uppstyckad sömn så kan det vara svårt att komma tillbaka, även när barnen har blivit större.

5 | När ska man söka hjälp?

– Jag tänker att man först kan göra ganska mycket själv, bland annat med den typ av metoder som vi lyfter fram i vår bok. De bygger på kognitiv beteendeterapi. Märker man att man inte lyckas få bukt med det själv, att man lider både på dagen och natten – och att det påverkar koncentrationen och humöret – då tycker jag att man ska kontakta vården.

6 | Varför drömmer vi?

– Det har tidigare funnits rätt så lite litteratur om drömmar ur ett mer vetenskapligt perspektiv. Däremot har man fokuserat på det inom icke-vetenskapligt förankrade metoder, där man har ägnat sig åt drömtydning. Fortfarande så är det ganska oklart varför vi drömmer, men det finns en hel del olika teorier om minneskonsolidering till exempel, att vi processar det vi har varit med om så att det fäster vid minnet och förbereder oss inför framtida händelser. Drömmarna har också en emotionsreglerande funktion. Det finns vissa teman som återkommer. Det såg även Sigmund Freud, men i dag lägger man inte så mycket tolkning i det. Om man är väldigt uppvarvad så drömmer man kanske att man är jagad och tappar bort saker. Drömmarna är inte helt ute och cyklar, men det finns inga generella regler för vad de betyder. Att en orm skulle betyda penis finns det till exempel inget stöd för.

7 | Om du bara får ge ett sömnråd, vilket skulle det vara?

– Att skapa rutiner och utrymme för sömn.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln: