Annons

Viveka Ljungström, chefredaktör. Mejla henne gärna på viveka.ljungstrom@fof.se

Nu vill jag lära känna er läsare

Annons

Publicerad:

2018-04-12

Man måste älska bläckfiskar! Eller i alla fall erkänna att de är oerhört fascinerande. De är lika bra som möss på att hitta belöningar i labyrinter, de kan lära sig att öppna burkar och de kan skilja en figur från en annan. De har tre hjärtan, blått blod och armar som är en förlängning av hjärnan. Dessutom visar ny forskning att bläckfiskar har förmåga att läsa av sina gener på ett märkligt sätt, som gör det möjligt att snabbt anpassa sig efter nya miljöbetingelser, utan att vara strikt begränsade av själva dna-koden.

I det här numret, som är mitt första som chefredaktör, kan ni läsa om denna klass inom blötdjuren som just nu verkar vara vinnare i naturen; antalet individer ökar i alla hav på jorden.

Det är med stora förväntningar och mycket glädje som jag nu tar över rodret för Forskning & Framsteg. Det känns tryggt att kliva ombord på något som har seglat så länge utan att tappa kursen (52 år!). Idén bakom Forskning & Framsteg har genom ordentlig prövning visat sig hållbar och riktig. Och jag är helt övertygad om att den är minst lika relevant och gångbar framåt – Sverige behöver en självständig vetenskaplig tidningsredaktion vars uppdrag är att göra kunskaper om forskning och framsteg inom vitt skilda områden tillgängliga, på ett sätt som berikar mottagarens liv och arbete.

Finns det liv på Mars? Det vet vi inte – ännu. Men att månen kan bli en viktig bas för vidare resor ut i rymden, det menar många. Intresset för resor till månen har ökat kraftigt de senaste åren, och även om Sverige inte har något eget månprogram arbetar flera svenska forskare just nu med att få landsätta mätinstrument på månen. Det blir i så fall de första svenska instrumenten på månen sedan Hasselbladskameran på 1960-talet. I Forskning & Framsteg kan ni läsa om den svenska kapplöpningen och också se hur mycket spår och skräp som människan redan har lämnat efter sig på månen.

Forskning & Framsteg ska alltid bjuda på en bra blandning mellan naturvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap. Och eftersom redaktionen består av sakkunniga redaktörer kan ett enda nummer rymma artiklar om såväl bläckfiskar och månkapplöpning som de mycket svåra frågorna om dödshjälp. Professor Ingemar Engström, läkare och sakkunnig i Statens medicinsk-etiska råd, har länge arbetat med dessa frågor utifrån sin expertkompetens som läkare. Och sedan han själv fått en allvarlig cancerdiagnos har han också kunnat utforska frågan ur ett personligt perspektiv. Hur det har förändrat hans inställning, berättar han om på sidan 58.

I det här numret ryms också, bland mycket annat, en stor översikt av Sveriges växande cyberförsvar – hur ska vi kunna skydda oss mot it-angrepp?

Vi på redaktionen vill alltid vara relevanta och intressanta för er som läser tidningen och följer oss på webben. Jag vill mycket gärna höra vad ni tycker om innehållet och vad ni skulle vilja läsa mer om. Finns det någon avdelning i tidningen som är särskilt bra? Vad kan bli bättre? Saknar ni något? Skriv gärna till mig om era synpunkter.

Min bergfasta övertygelse är att alla människor har nytta och glädje av allmänbildning och fördjupning inom sina favoritområden. Dessutom menar jag att det är kittlande och nyttigt att få nosa på områden som man normalt inte möter i sin vardag. Och där finns Forskning & Framsteg!

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.