Fotbollsspelare sprider tonvis med mikroplast
Norska fotbollsspelare får varje år med sig minst 65 ton små plastbitar efter matcher på konstgräs. Det visar en norsk studie där forskarna tagit hjälp av drygt 12 000 skolelever.
Bild: Christine F. Solbakken / NILU
Hur mycket mikroplast sprids egentligen från fotbollsplaner med konstgräs? För att få svar på den frågan tog norska forskare hjälp av skolelever över hela Norge. I projektet ”sjekk kunstgresbanen” undersökte fler än 12 000 norska barn hur mycket plastgranulat som fastnade på skorna och i kläderna efter en halvtimmes match på konstgräs.
Resultatet visar att varje spelare i genomsnitt fick med sig motsvarande två milliliter av de små plastbitarna. Mängden ökade något om planen var blöt.
Enligt forskarna, från bland annat det norska institutet för luftforskning, motsvarar det 65 ton per år om alla norska matcher på konstgräs räknas ihop. Skolbarnen fick också identifiera vilken typ av plast som låg på planen. Vanligast på de norska konstgräsplanerna var granulat från uttjänta bildäck. Fyra av fem planer hade denna typ av så kallad SBR (Styren-Butadien-Rubber) som kan innehålla tungmetaller. Plastkornen som lämnar planen riskerar att hamna i naturen när de lossnar från skorna eller rinner med vattnet ut genom tvättmaskinen.
I Sverige finns mer än 1 200 konstgräsplaner och 100 nya byggs varje år. Till en fullstor konstgräsplan används mellan 100 och 200 ton granulat, som tjänar som stöd för plastgräset och gör planen mjuk att springa på.
Enligt Naturvårdsverket räknas de 2–3 millimeter små kornen som mikroplast. I en rapport från 2017 konstaterar myndigheten att konstgräsplaner är den näst största källan till mikroplast i naturen i Sverige. Naturvårdsverket uppskattar att det rör sig om 2 000 ton per år, men siffran är osäker. Utöver att spelarna drar med sig granulatet försvinner stora mängder via dagvattnet vid regn och efter snöröjning.
