Annons

6 frågor till Lena Andersson-Skog, professor i ekonomisk historia vid Umeå universitet.

Samspelet mellan staten och marknaden

Lena Andersson-Skog är professor i ekonomisk historia vid Umeå universitet, och har tillsammans med Jan Ottosson, som är professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet, skrivit boken Stat och marknad i historiskt perspektiv. Från 1850 till idag.

Författare: 

Publicerad:

2018-08-20

1 | Varför har ni skrivit den här boken?

– Vi har skrivit den utifrån vår tjugoåriga forskning om stat och marknad. I dag ser vi stat och marknad som två helt skilda sfärer med olika regler. Debatten förs ofta utifrån principen om antingen eller. Utifrån partipolitiska skäl ställer sig många på den ena eller den andra sidan. Ambitionen med boken är att visa att denna gräns är historiskt konstruerad och har förskjutits över tid. Den har dessutom sett olika ut inom olika sektorer i samhället.

2 | Har du exempel på sådana sektorer?

– Järnväg, post och flyg brukar räknas som nätverksindustrier, eftersom de kräver stora investeringar i infrastruktur, teknik och fasta system. I Sverige var just järnvägarnas framväxt ett exempel på hur stat och marknad möttes på ett nytt sätt på 1850- och 60-talen, som sedan präglat mycket av trenderna i andra sektorer. Riksdagen bestämde på 1850-talet att staten skulle finansiera stambanor som skulle binda ihop de viktiga orterna i Sverige, varefter kommuner, näringsliv och privata intressen fick bygga regionala järnvägar. Stambanorna var enorma investeringar, och staten var tvungen att låna pengar i Europa för att ha råd med detta. Detta debatterades mycket. Men det inhemska kapitalet behövdes för att finansiera industrialiseringens framväxt.

3 | Vad fick detta för konsekvenser?

– Under perioden från 1800-talets slut fram till första världskriget hade fler än 300 järnvägsbolag varit verksamma i Sverige. Sedan, i början av 1900-talet, fick de mindre järnvägarna, som ofta var privata och hade mindre spårbredd, konkurrens av bilar och lastbilar. De slogs ut och staten gick ofta in och köpte upp dem.

4 | Vilka är de stora historiska dragen?

– Man kan till att börja med se liknande mönster som hos järnvägen i andra sektorer – staten tar ansvar för den grundläggande nivån, som sedan näringsliv och privata aktörer kan bygga vidare på regionalt. Sedan, efter mitten av 1900-talet, skedde i många fall en nationalisering med statliga monopol. Och efter slutet på 1980-talet så har vi sett fler privata aktörer i flera sektorer. Vad gäller just de svenska järnvägarna så är de nu öppna för internationell konkurrens.

5 | Vilken är den största lärdomen av er forskning?

– Hur många olika lösningar man kan se och hur mycket det har varierat över tid. Skolan var till exempel mycket decentraliserad under 1800-talet, för att sedan centraliseras, fast i olika takt i olika delar av landet.

6 | Hur ser du på den nära framtiden?

– Vi kommer nog att se fortsatta förändringar, där statens kontroll vad gäller efterlevnad kommer öka, samtidigt som allt mer produktion av välfärdstjänster nog kommer att läggas ut allt mer på marknaden. Kanske blir det fler internationella aktörer inom både skola och vård.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln: