Annons

Hänger syn och dygnsrytm ihop?

Kan hjärnan få information om ljus och mörker utan fungerande syn? Eller får blinda ofrånkomligen störd dygnsrytm?

Carina

Publicerad:

2018-10-25

Ja, hjärnan kan få information om ljus/mörkerväxling utan fungerande syn. Det förutsätter att individen har en fungerande synnerv där information från näthinnan kan nå hjärnan. Denna typ av ljusinformation är icke-visuell och har inte koppling till om man är seende eller inte. Den förmedlas via speciella ljusreceptorer i näthinnan, vars nervtrådändar går via synnerven till flera olika hjärncentra. Detta betyder att vissa individer med synnedsättning har en väl fungerande dygnsrytmreglering och andra inte, beroende på skadans karaktär.

Dessa ljusreceptorer, som bara utgör en bråkdel av alla ljusceller i näthinnan, är särskilt känsliga för blå våglängder. Därför är dagsljus (som innehåller blått) speciellt viktigt för dygnsrytmen, och mycket effektivare än normalt elektriskt inomhusljus. Störningar i dygnsrytm ses hos många som vistas mycket inomhus, speciellt höst och vinter. Ett annat exempel på störning är den grumling av ögonlinsen som kan ske med ökad ålder, vilket blockerar ljusintaget.

Ljus och mörker påverkar dygnsrytm och därmed sömn, men även andra delar av hjärnan som arousal-systemet (stressreglering och vakenhet) och humörreglerande centra (hippocampus och amygdala). Personer med problem kan bli hjälpta av medicinering med hormonet melatonin som är inblandat i regleringen av dygnsrytm och sömn. Även om ljus/mörkerväxling ger starkast påverkan kan måltidsrytm och sociala aktiviteter motverka störd dygnsrytm.

Arne Lowden, sömn- och ljusforskare, Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.