Annons

Medveten Per Snaprud frågar sig om det finns något i människans mentala värld som andra arter helt saknar.

Bild: 
Carola Björk

Krönika: Vad är egentligen unikt mänskligt?

Författare: 

Publicerad:

2018-10-25

Vi är den enda art som utforskar vår egen hjärna. Men tanken på att människan skulle ha någon helt unik mental förmåga är omstridd. Den världsberömde primatologen Frans de Waal tog upp frågan i somras vid Fens forum, Europas största vetenskapliga konferens om hjärnan. Han berättade att han under sin långa karriär stött på 25 olika påståenden om unikt mänskliga förmågor, allt från att kunna tillverka verktyg till att undertrycka själviska beteenden. I samtliga fall har han hittat motexempel bland djur.

Jag frågade honom om det trots allt inte skulle kunna finnas något i människans mentala värld som andra arter helt saknar. Frans de Waals bästa förslag är språket som helhet.

– Men om man bryter ner språket i sina delar så finns de även i andra arter, sa han.

En annan forskare satt bredvid och råkade höra vad vi pratade om. Helen Mayberg, neurologiprofessor vid Mount Sinai hospital i New York, försöker bota mycket svåra depressioner genom att operera in elektroder i patienternas hjärna. I sin vardag träffar hon människor i ofattbar hopplöshet. Hon frågade om det någonsin händer att djur tar livet av sig.

Frans de Waal svarade att han aldrig sett något som tyder på det. Visst, det finns påståenden om att somliga djur som blir överkörda vet vad de gör när de kliver ut på en trafikerad väg. För egen del tycker han att det låter långsökt. Men det är svårt att undersöka saken vetenskapligt. Hur tar man reda på vad älgen tänker?

Frans de Waal utgår från att alla sociala och emotionella förmågor hos människan också förekommer i djurvärlden. För att förstå vad som händer inom en grupp primater använder han gärna begrepp som avund, kärlek och vrede. Det kallas för att antropomorfisera och är en dödssynd bland behavioristiskt lagda biologer. Men Frans de Waal tror inte att vi människor är så unika som vi inbillar oss. Det bästa sättet att förstå andra djur är att tolka dem genom oss själva. Det synsättet leder till bättre vetenskap, anser han. I bästa fall kan det också ändra vår syn på djuren, så att livet blir mer uthärdligt för både boskap och den allt glesare skaran av herrelösa själar ute i naturen.

Per Snaprud är medicinredaktör på Forskning & Framsteg och författare till boken Medvetandets återkomst (Natur & Kultur 2018).

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Dela artikeln:

Kommentera:

Lägg till kommentar