Annons

Nikotin i hjärnan

Vad gör nikotin i hjärnan? Kan det vara både bra och dåligt?

Annalena

Publicerad:

2018-10-25

Hjärnan påverkas på ett komplext sätt av nikotin, och effekten förändras med upprepat intag och långvarigt bruk. Nikotinet aktiverar en typ av receptorer som vanligtvis är mottagare av signalsubstansen acetylkolin. Dessa receptorer finns på en rad olika celler, och i en rad olika hjärnregioner, och kan därmed påverka en rad olika funktioner.

När man exponeras för nikotin kommer aktiviteten i celler som har dessa receptorer att öka. Detta leder bland annat till aktivering av hjärnans belöningssystem, vilket bidrar till nikotinets beroendeframkallande egenskaper. Några av de positiva effekter som man kan uppleva av nikotin är förhöjd vakenhet och uppmärksamhet, förbättrad inlärningsförmåga och dämpad ångest. Detta gäller dock bara i det akuta skedet. När man exponerats för nikotin vid flera tillfällen sker en rad olika förändringar i de nervceller och hjärnregioner som innehåller receptorerna, och man kan i stället behöva närvaro av nikotin för att funktionerna ska fungera normalt. I detta skede påverkas också den naturliga signaleringen som sker när acetylkolin frisätts i hjärnan, vilket i sin tur kan rubba flera olika system.

Djurstudier har visat att långvarig konsumtion av nikotin förändrar kommunikationen i vissa hjärnregioner, vilket kan orsaka beteendeförändringar. Förutom en ökad drift att konsumera alkohol finns rapporter om minskad inlärningsförmåga och impulsivt beteende. Många av dessa beteendeförändringar kvarstår lång tid efter avslutat nikotinintag, och det finns rapporter om att nikotin kan påverka dna på ett sätt som kan vara överförbart även till följande generationer. Även om nikotin inledningsvis har en rad positiva effekter i hjärnan så förändras dessa snabbt vid upprepad exponering, och man får i stället en nedsättning av flera funktioner som kan kvarstå under lång tid.

Julia Morud Lekholm, forskare inom molekylär neurobiologi, MRC Laboratory of molecular biology, Cambridge, Storbritannien

Louise Adermark, forskare inom beroendemedicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 859 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar