Annons

Har du tankar och idéer om detta nummer av tidningen? Mejla mig! viveka.ljungstrom@fof.se

Framstegen får inte dränkas av ökad konsumtion

Publicerad:

2019-02-07

Varje resa börjar med ett steg. Ett steg i taget. Vare sig det gäller det egna nyårslöftet att börja träna eller att verkligen nå målet om en värld utan nettoutsläpp av växthusgaser 2050. Och precis som med träningen, där många av oss borde ha börjat för länge sedan för att säkerställa ett långt och friskt liv, borde vi ha hunnit mycket längre på resan mot målet att stoppa uppvärmningen.

 Alla vet egentligen att det som krävs är att vi slutar med i stort sett allt som innebär att vi förbränner olja, gas och kol. Punkt. Och alla vet också att det är därför det är så svårt, kanske omöjligt.

Fossila bränslen används för att generera el och värme och möjliggöra transporter. Av elen tillverkar vi stål, cement, mobiler och bilar som vi sedan transporterar från industri till brukare med flyg, båt, bil och tåg. Mer konsumtion innebär mer utsläpp.

Något som har öppnat mina ögon är statistik över just konsumtionen. Sedan 1990 har den ökat otroligt mycket, inom nästan alla områden, från inredning och kläder till restaurangbesök och semesterresor. Jämför man med 1970-talet, då jag växte upp och inte alls kände att jag led någon brist, är skillnaden i vad vi äter och hur mycket vi shoppar så stor att man nästan inte kan tro att dessa båda världar kan rymmas i ett 50-årigt liv.

Svenskarnas flygresor utomlands har fördubblats sedan 1990 och vi flyger fem gånger mer än genomsnittsmedborgaren på jorden. Vi åker också mycket mer bil och cyklar mindre än många andra – även här en stor förändring jämfört med för 30 år sedan. Förvisso har bättre bilar och en förbättrad flygflotta gjort att utsläppen inte ökat på samma sätt. Men de har inte minskat och om forskningens landvinningar ska få den önskade effekten att utsläppen minskar, kan vi inte låta en ökad konsumtion äta upp framstegen.

Köttkonsumtionen nämns ofta som en faktor där vi som individer kan göra skillnad, både för klimatet och ekosystemen. Även där har vi ägnat de senaste 30 åren åt att frossa – konsumtionen har gått upp med över 40 procent sedan 1990. Det är varken självklart eller en mänsklig rättighet att frossa. Och kanske har det börjat gå upp för allt fler, för enligt Jordbruksverket har vi redan tagit de första stegen mot en minskad köttkonsumtion. Ordet flexitarian antogs som nytt ord redan 2004 och är nu alltså allt vanligare i svenska hushåll. Samtidigt slänger svenska hushåll minst 200 000 ton helt ätbar mat varje år. Det är inte bara klimatvidrigt utan också ett miljöbrott på många andra sätt, eftersom det har gått åt arbetskraft, gödsel, vatten och dyrbar åkermark för att producera det vi sedan gör till sopor helt i onödan.

Jag hoppas att vi på Forskning & Framsteg under nästa år ska kunna rapportera om framsteg som ändå görs, om de goda exemplen. Jag hoppas att 2019 ska låta oss skriva om nya sätt att se på människans plats på jorden. Och att vi ska kunna berätta om resultaten av den fantastiska idérikedom som vi människor besitter. Den som kan ta oss till en bättre eller hemskare värld, beroende på vilka beslut vi fattar, som individer, ägare, tillverkare och beslutsfattare.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.