Annons
Annons

Fattig och rik. Enligt ny forskning minskar stora inkomstskillnader möjligheten för klassresor.

Bild: 
Istock

Ekonomiska klyftor som går i arv

I länder med stora inkomstskillnader tenderar både rikedom och fattigdom att gå i arv från generation till generation. Detta samband brukar kallas för Gatsby-kurvan – och fenomenet finns nu även belagt i Sverige.

Publicerad:

2019-09-16

Inkomstskillnaderna har ökat i stora delar av världen sedan 1980-talet. Fler och fler studier har sedan dess visat att det även finns ett samband mellan stora ekonomiska klyftor och liten social rörlighet, det vill säga möjligheten att göra en klassresa. Detta samband kan visas i form av ett diagram som brukar kallas för Gatsbykurvan, efter romanen från 1925 av Scott Fitzgerald. I länder eller områden med stora inkomstskillnader går alltså både rikedom och fattigdom i arv från generation till generation.

Nu har nationalekonomer funnit detta samband även på lokal nivå i Sverige när man jämfört 125 arbetsmarknadsregioner. Analysen bygger på två grupper av svenska män: de födda 1961–1980 och deras fäder som är födda 1920–1960. Sönerna i regioner med större inkomstspridning hade inkomster som var mer lika sina pappors. Men i regioner med mindre inkomstskillnader så var klassresor vanligare.

– Sambandet visade sig tydligt, säger Gunnar Brandén, som forskar i nationalekonomi vid Umeå universitet och som genomfört studien.

Den är dock vad som brukar kallas en deskriptiv studie. Det betyder att det inte nödvändigtvis bara är inkomstskillnader som påverkar rörligheten. Det kan även finnas andra bakomliggande faktorer som till exempel åldersstruktur eller yrkesfördelning i området.

Gunnar Brandén har dessutom analyserat hur länge sönerna studerat och deras mönstringsresultat för att undersöka mekanismerna bakom de ekonomiska klyftorna.

– Dessa faktorer är centrala för sambandet mellan inkomstskillnader under uppväxten och den socioekonomiska rörligheten senare i livet, säger Gunnar Brandén. Det mina data säger är att pappans inkomst har en större påverkan på sonens mönstringsresultat och utbildningslängd i regioner med stora inkomstskillnader.

– Vill man minska inkomstskillnaderna så bör detta samband luckras upp genom en bättre och mer jämlik skola som ger alla lika chanser, säger han.

Inkomstskillnaderna har som sagt ökat i de flesta samhällen, och mycket tyder på att de kommer fortsätta öka.

– Om man ska spekulera om framtiden så tror jag att den ekonomiska rörligheten mellan generationer kommer att minska, säger Gunnar Brandén. Vi kan ännu inte observera utfallet för årskullar födda på 1990-talet, då inkomstskillnaderna ökade kraftigt i Sverige. Så det återstår mycket att utforska om dessa mekanismer.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.

Anmäl dig till vårt kostnadsfria veckobrev med ett urval av de senaste nyheterna.

.

1

Kommentarer

Hur kan forskaren veta att det är sämre skola som leder till klasskillnader och inte tvärtom, vilket förefaller minst lika sannolikt, om inte MER sannolikt.

Hur kan forskaren ge en rekommendation kring skola ett område som faller långt utanför det hen forskat på? Tjänstefel.

Lägg till kommentar