Annons

Anna Davour, fysikredaktör på Forskning & Framsteg. Har du tankar och idéer om detta nummer av tidningen? Mejla oss redaktionen@fof.se.

Bild: 
Rosie Alm

Exoplaneter är hetare än någonsin

Publicerad:

2019-11-28

Nobelpriset i fysik går i år till tre forskare som gett mänskligheten en ny förståelse för jordens och människans plats i universum. Bland annat belönas den första upptäckten av en exoplanet. Om just exoplaneter har vi en sedan länge inplanerad artikel i det här numret, och låter därför vår fysikredaktör Anna Davour inleda tidningen. Allt om de övriga priserna kan du läsa i nästa nummer, lagom till Nobelfesten.

/Viveka Ljungström, chefredaktör


Början av oktober är en höjdpunkt på året för alla vetenskapsjournalister. När Nobelprisen tillkännages får vetenskapen en plats i rampljuset. För mig har det blivit en väldigt speciell ritual att bege mig till Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm inför tillkännagivandet av Nobelpriset i fysik. Jag stiger in under det vackra taket och de stora kristallkronorna i Sessionssalen och försöker muta in en stol innan det blir överfullt.

Stämningen är tät. Vi spekulerar, och har läst in oss på några favoriter för att vara så beredda som det nu går att vara. Bland tisslet och tasslet hör jag en reporter berätta för en annan att hon hoppas hitta tillämpningar i vardagslivet, så att hon kan fokusera på dem snarare än på svår grundläggande fysik. Jag för min del hoppas lite på att det ska bli något om kvantfysikens grunder, gärna om det Albert Einstein kallade ”spöklik fjärrverkan” mellan partiklar långt ifrån varandra. Det är inte så vardagsnära, men det vore roligt att berätta om.

Det är alltid tre personer från Kungliga Vetenskapsakademien som slår sig ned bakom det mörka bordet längst fram i salen. En av dem kommer att ge en enkel förklaring av vetenskapen bakom priset. I år ser jag att det är Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet, och jag börjar genast fundera över vad det säger om vad som kommer att belönas. Det kan väl inte vara något med strängteori? Nej, det måste vara något inom fundamental fysik eller om universum. Men vad?

Jag håller andan när Vetenskapsakademiens ständige sekreterare Göran Hansson läser tillkännagivandet: ”för bidrag till vår förståelse av universums utveckling och jordens plats i universum.” Det går som en elektrisk stöt genom rummet. Många är lättade. Det här är något som går att prata med alla om! Rymden och planeter, och ingen invecklad kvantfysik. Själv skickar jag ett sms till redaktionen, bara halvt på skämt: ”Stoppa pressarna!” Det här är ju fantastiskt, vi har en perfekt tajmad artikel som just är förberedd för det nummer vi är på väg att skicka till tryck.

Det är sällan det går att planera inför ett Nobelpris. Ett av de ovanliga undantagen var för två år sedan, när alla misstänkte att Nobelpriset i fysik skulle gå till upptäckten av gravitationsvågor. Inför det begav jag mig flera månader tidigare till gravitationsvågsobservatoriet Virgo i Italien för att ha en relevant artikel att koppla till ett eventuellt pris. Det gav utdelning, men går knappast att upprepa.

Men i år har vi alltså turen att av ett rent sammanträffande ha precis rätt artikel på gång till vårt novembernummer! En av Nobelpristagarna, Didier Queloz, är ordförande för det vetenskapliga arbetet med planetjagar-satelliten Cheops. Sverige bidrar också till det projektet, och Carina Persson vid Chalmers tekniska högskola är en av forskarna. I det här numret skriver hon en artikel om sin forskning kring exoplaneter.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.