

Kärlen i den vänstra bilden har utvecklats normalt, men i den högra har nybildningen minskats med hälften.
Genetisk broms kan dämpa nybildandet av blodkärl
Svenska forskare har med genetiska metoder lyckats minska nybildningen av blodkärl, en mekanism som i framtiden exempelvis kan ge bättre behandling vid ögonsjukdom.
Att helt slå ut nybildningen av blodkärl har prövats som behandling vid cancer för att på så vis svälta tumörer, men även vid ögonsjukdomar. Man har använt en speciell antikropp för att blockera en tillväxtfaktor som krävs för att bilda kärl, kallad vaskulär endotelcellstillväxtfaktor, VEGF. Men eftersom även nerver i ögat kan behöva VEGF för att överleva, så är en total blockad inte en optimal väg att gå.
Mängden nybildade kärl sänktes till hälften
Nu har forskare vid Uppsala universitet med hjälp av ett slags genetisk broms på tillväxtfaktorn kunnat sänka mängden nybildade kärl med hälften.
– Att på så vis dämpa kärlbildningen lagom mycket, exempelvis med små molekyler som kan tillföras utifrån, kan framåt ge bättre läkemedel än att helt slå ut VEGF, säger Lena Claesson-Welsh, professor i vaskulärbiologi vid Uppsala universitet och ledare för studien.
Ett framtida användningsområde skulle exempelvis kunna vara vid så kallad makuladegeneration, en ögonsjukdom där det bildas för mycket blodkärl i gula fläcken.
En enda aminosyra kontrollerar signalkedjan
Försöken gjordes med hjälp av genetiskt modifierade möss där det var just den mottagare på blodkärlsceller som VEGF normalt sätter sig fast på som hade förändrats. Det visade sig att det räckte att ta bort en enda aminosyra för att hela den signalkedja som leder fram till kärlbildning skulle sluta fungera.
– En så subtil skillnad i genetisk information kan jämföras med att ha en hårddisk med hur mycket data som helst på och där ta bort ett enda tecken. För oss var det mycket förvånande att en så grundläggande funktion kontrolleras av en enda aminosyra. Vi hoppas nu att vi ska bli ännu bättre på att styra endotelcellerna så de kan bilda både fler och färre kärl, allt efter behov, säger Lena Claesson-Welsh.
Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften EMBO Reports.
Du har just läst en text ur nummer 10/2019 av tidskriften Forskning & Framsteg. Vill du läsa mer? Prenumerera här!
Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
Tidskriften med faktakollade och ögonöppnande reportage och vetenskapsnyheter utkommer med 10 nummer per år.