Annons

Är 5G skadligt för hälsan?

I USA har oro för den nya mobiltekniken 5G resulterat i en livlig debatt. Här i Sverige finns inte något av detta – trots att 5G-nätet är mycket kraftigare än 4G. Finns det studier om dessa nya nivåer av elektromagnetisk strålning?

/Carl-Johan Rosén

Annons

Publicerad:

2019-12-27

Svar: Sedan mobiltelefoni introducerades på 1980-talet har teknologin vidareutvecklats och nya tillämpningar av trådlös kommunikation har tillkommit. Nu börjar man installera femte generationen trådlös kommunikation (5G). Den kommer delvis att använda samma frekvensområden som tidigare generationer, men också högre frekvenser. Ibland misstolkas ”högre frekvenser” som att det betyder ”högre exponering”, men högre frekvens betyder att kommunikationen sker med kortare våglängder.

Trådlös kommunikation sker med radiovågor som skapar elektromagnetiska fält. För att med god marginal skydda mot hälsorisker finns vetenskapligt baserade referensvärden för dessa fält som inte bör överskridas. Dessa värden är preciserade för olika frekvenser, eftersom man har god kännedom om hur radiovågors energi tas upp i kroppen vid olika frekvenser. Så länge exponeringsnivån från 5G håller sig under referensvärdena är det mycket osannolikt att radiovågor från 5G leder till hälsoeffekter.

Elektromagnetiska fält från mobiltelefoni är icke-joniserande, det vill säga för svaga för att bryta kemiska bindningar och till exempel skada arvsmassan. Den del av energin som tas upp av kroppen omvandlas till värme, och nämnda referensvärden ska bland annat förhindra att denna uppvärmning blir skadligt hög.

Teknikutvecklingen inom trådlös kommunikation har generellt lett till betydligt lägre radiofrekvent exponering i dag jämfört med från tidigare generationer av mobiltelefoner. Högst exponering ger själva telefonen, medan exponeringen från basstationer och trådlösa nätverk (wifi) är betydligt lägre.

/Maria Feychting, professor vid Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet

Har du en fråga till redaktionen?

Mejla fraga@fof.se så tar Anders Nilsson, vetenskapsjournalist och redaktör för avdelningen Frågor + Svar, emot den. 

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.