Annons

Bild: 
Raphaël Biscaldi on Unsplash

Klassiska experiment: Så vägde Berzelius atomerna

Annons

Publicerad:

2019-12-27

1. Daltons Atomteori

I början av 1800-talet lade engelsmannen John Dalton (1766–1844) fram sin idé om att materia är uppbyggd av atomer. Alla atomer av ett grundämne är identiska, menade han, och de kombineras alltid i bestämda proportioner när de förenas till nya ämnen.

2. Experimentalisten

När den svenske kemisten Jacob Berzelius (1779–1848) läste om Daltons atomteori tog han genast till sig den, för den passade bra ihop med hans egna iakttagelser.

3. Experiment gav vikter

Från 1808 och framåt gjorde Jacob Berzelius många noggranna experiment, för att bestämma proportionerna mellan olika ämnen i kemiska reaktioner. Till exempel såg han att två volymer väte och en volym syre ger en volym vatten. Genom att väga de olika ingående delarna kunde han bestämma de relativa atomvikterna.

Berzelius är mest känd för att han införde de bokstavsbeteckningar för grundämnen som vi fortfarande använder i kemin. Han upptäckte också flera grundämnen.

Bild: 
Wikipedia

4. Syrets vikt blev grund

Jacob Berzelius använde enheter där han satte syrets atomvikt till 100. Sedan bestämde han andra grundämnens vikt i förhållande till syre.

5. Hittade nya metoder

Berzelius analyserade tusentals kemiska föreningar, med metoder som han ofta fick uppfinna själv. Vissa försök fick göras om dussintals gånger. Några gånger blev ändå proportionerna mellan ämnena fel.

6. Skrev lärobok

Resultaten sammanställde han i sin lärobok i kemi 1818, som innehöll atomvikter för de flesta av de då kända grundämnena. 1826 publicerade han en förbättrad version, där många av de angivna atomvikterna står sig bra än i dag.

7. Andra tog vid

Andra kemister arbetade vidare med att jämföra atomvikter. Resultaten hade bland annat betydelse när Dmitrij Mendelejev ställde upp sitt periodiska system 1869 (se till exempel Var slutar det periodiska systemet? i F&F 5/2019).

Anna Sundström var under många år Jacob Berzelius assistent. Hon var anställd som hushållerska, men lärde sig snart också att hjälpa till i laboratoriet. Anna Sundström kallas ibland för Sveriges första kvinnliga kemist.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.