Annons

Brexit Den 23 juni 2016 hölls en folkomröstning om huruvida Storbritannien skulle stanna kvar eller lämna EU. Lämna-sidan vann med 51,9 procent. Enligt den tidtabell som gäller när detta skrivs ska britterna lämna EU den 29 mars.

Bild: 
Dinendra Haria / TT

Brexit en tuff smäll för forskarvärlden

Storbritannien är Sveriges viktigaste samarbetspartner inom forskningsområden som medicin och flyg. Nu växer oron inför britternas EU-utträde. Brexit kan slå mycket hårt mot svensk forskning. 

Publicerad:

2019-04-11

– Oavsett om britterna lämnar EU med eller utan avtal så kommer det att få konsekvenser för svensk forskning.

Det säger Dan Andrée, chef för innovationsmyndigheten Vinnovas kontor i Bryssel.

På uppdrag av regeringen följer nu Vinnova och Vetenskapsrådet hur Brexit påverkar forskningen.

Storbritannien är efter Tyskland det land som Sverige har flest samarbeten med i EU:s ramprogram för forskning. När det gäller medicin och hälsa är Storbritannien Sveriges viktigaste partner, liksom inom flygforskning.

Det nuvarande ramprogrammet, Horisont 2020, har en total budget på motsvarande 80 miljarder euro och löper till slutet av 2020. Fram till dess har den brittiska regeringen garanterat att alla projekt ska få full finansiering. Däremot är det osäkert vilken roll Storbritannien kommer att spela i nästa ramprogram, som förbereds för fullt. Enligt Dan Andrée är det redan tydligt att de brittiska representanterna inte är lika aktiva som tidigare.

– Man kan ju förstå att de inte står på barrikaderna. Från att ha varit väldigt dominerande så deltar de nu väsentligt mindre i diskussionerna.

Därmed förlorar också Sverige en viktig allierad i förhandlingarna om var EU ska lägga sina forskningspengar. Både Sverige och Storbritannien har stridit för att de i första hand ska gå till projekt med hög vetenskaplig kvalitet och inte till exempel fördelas regionalt.

– Det blir en svagare röst för excellent forskning och EU:s forskningspolitik riskerar att förskjutas i en riktning som inte passar Sverige lika bra som tidigare, säger Jonas Gurell, analytiker på enheten för forskningspolitisk rådgivning på Vetenskapsrådet.

Även ute på universitet och högskolor finns en oro för vad Brexit kommer att betyda. I Lund har universitetsledningen nyligen tagit fram en särskild handlingsplan för att stärka samarbetet med brittiska universitet under de närmaste tre åren. I planen ingår till exempel att arrangera delegationsresor för att fördjupa och skapa nya partnerskap.

– Vi vill vara proaktiva och se till att våra studenter och forskare kan fortsätta att vistas i och samarbeta med Storbritannien även efter Brexit, säger Sylvia Schwaag Serger, prorektor på Lunds universitet med ansvar för internationella frågor.

Storbritannien är det land som studenterna helst väljer för olika studentutbyten och Lund har ett omfattande forskningssamarbete med olika brittiska universitet.

– Hela innovationssverige påverkas av Brexit och för oss är Storbritannien en otroligt viktig partner, säger Sylvia Schwaag Serger.

Redan nu syns tecken på att färre forskare och studenter söker sig till Storbritannien. Enligt siffror från Russell Group, en samarbetsorganisation för 24 ledande brittiska lärosäten, har antalet EU-studenter minskat läsåret 2018/2019 efter många år av stadig uppgång. Störst är tappet bland forskarstuderande, där antalet minskat med 9 procent.

Bland forskare på brittisk mark är osäkerheten stor om vad som kommer att hända framöver, säger svensken Henrik Melin, som forskar inom rymdplasmafysik vid University of Leicester.

– Som europé i Storbritannien känns allt väldigt otryggt just nu. Ingen vet vad som kommer att hända.

Han kom till London 1996 för att studera astronomi och har bott och forskat i Storbritannien sedan dess, förutom en period på tre år i USA.

– Att det var så lätt att flytta inom EU gjorde att jag sökte mig hit. Det vore absurt om Storbritannien lämnade. Utan forskningspengar från EU skulle 30 procent av jobben på universiteten försvinna.

För egen del känner Henrik Melin en viss oro eftersom hans treåriga anslag tar slut i mars – samtidigt som Brexit. För kommande treårsperiod är han beroende av EU-pengar från Europeiska forskningsrådet.

– Det känns lite läskigt. Regeringen här har sagt att de ska fylla på med pengar, men hur det ska fungera rent praktiskt är det ingen som vet.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.