Annons

5 frågor till Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet.

”Krig kan komma lika snabbt som oförutsägbart”

Hur blir bilden av Europa om man betraktar första och andra världskriget som en sammanhängande period? Det reder Klas-Göran Karlsson ut i sin nya bok Det moderna trettioåriga kriget.

Författare: 

Publicerad:

2019-04-11

1 | Varför har du skrivit denna bok?

– Hela min forskargärning har egentligen handlat om första hälften av 1900-talet. Min förra bok Urkatastrofen handlade om detta, och nu har jag intresserat mig allt mer för hur första och andra världskriget hänger ihop. Och jag har tidigare forskat om Ryssland och Sovjet – och även de moderna folkmorden från och med det armeniska. Så jag försöker knyta ihop en massa trådar i denna bok. Jag hade ursprungligen tänkt skriva om själva mellankrigstiden. Men den hängde lite löst utan själva världskrigen, så …

2 | Vad syftar titeln på – Det moderna trettioåriga kriget?

– Jag har länge intresserat mig för det gamla trettioåriga kriget, så jag försöker se likheter och skillnader med det moderna trettioåriga kriget, som man gott kan kalla det första och andra världskriget. Andra har kallat dem för de europeiska inbördeskrigen, men jag tycker inte att det håller, eftersom europatanken var för svag under denna period. Men redan vid slutet av andra världskriget talade man om perioden som just trettioåriga kriget. Både de Gaulle och Churchill använde begreppet. Så jag speglar delvis den förståelse som fanns redan vid krigsslutet 1945.

3 | Vad finns det för likheter och skillnader med det klassiska trettioåriga kriget?

– Båda är stora europeiska krig som startade mitt i Europa, och där Tyskland eller tysktalande områden hade en central roll. Det är inga kontinuerliga krig, utan serier av konflikter som hakar i varandra. Båda krigen delade också Europa i religiösa eller ideologiska läger. Och båda var ohyggligt blodiga, totala krig som drabbade civilbefolkningen oerhört svårt. Där finns parallellerna – strukturerna är mer lika än man kan tro. Krigen formade också en ny typ av världsordning efter frederna 1648 och 1945. Skillnaderna är väl att de utspelas på 1600-talet respektive 1900-talet. Tekniken är ju förstås helt olika. Men jag tror ändå att likheterna är fler än skillnaderna.

4 | Vad är den viktigaste lärdomen om dagens situation, utifrån arbetet med boken?

– Jag tror att vi närmar oss en situation som liknar 1930-talet – vi ser tvehågsenhet inför demokratin, populismens utbredning, svårlösta sociala konflikter och en ny form av ekonomisk nationalism. En annan lärdom är att krig alltid liknar de samhällen som för krig – krig speglar sin tid, på alla tänkbara sätt. Totalitära stater leder till totala krig.

5 | Hur ser du på risken för ett nytt storkrig i Europa?

– Svårt att säga, men det är slående att tanken på ett krig var helt frånvarande i tidnings- och idédebatten så sent som våren 1914. Så ett krig kan komma lika snabbt som oförutsägbart. I dag ser vi dock bekymmersamma mönster i Ryssland, Turkiet, USA och andra länder. Kanske inte krigstendenser, men tydliga konflikter som verkar växa. Det är en skrämmande utveckling.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln: