Annons

Ozonexperiment med vete vid en tidigare forskningsstation på Östad säteri, nordost om Göteborg. I kammaren exponeras växterna för antingen förhöjda, sänkta eller oförändrade halter av ozon.

Bild: 
Håkan Pleijel

Utsläpp leder till minskade skördar

Höga halter av marknära ozon minskar skördarna av jordens viktigaste grödor – vete, ris, majs och soja – med upp till 12 procent.

Författare: 

Publicerad:

2019-04-11

Ozon gör att grödornas blad åldras snabbare. Till exempel börjar klorofyllhalten avta tidigare, vilket gör att tillväxtperioden (perioden med aktiv fotosyntes) blir kortare och frösättningen sämre. Värst drabbas länder med högst halter, men i länder med fuktigt klimat är växterna extra känsliga.

I en världsomspännande studie där bland annat forskare från Göteborgs universitet har ingått har man undersökt hur marknära ozon påverkar den globala matproduktionen. Resultaten visar att växternas upptag av marknära ozon minskar storleken på skördarna för vete med 7 procent, och för soja med 12 procent. Minskningarna är jämförbara med de som orsakas av långvarig torka eller angrepp av parasiter.

Kväveoxider och flyktiga organiska ämnen, som till exempel metan och bensen, är orsaker till dagens höga halt av marknära ozon. Industrier av olika slag är stora utsläppskällor, men den största källan är trafiken. Om inte utsläppen minskar riskerar skördarna att försämras ytterligare. Föroreningarna rör sig över stora områden och känner inga nationsgränser.

– Växternas fotosyntes bygger på att de små porer som växterna har på bladen, klyvöppningarna, öppnas så att koldioxid från luften kan diffundera in från luften i bladet. Öppna klyvöppningar får också andra konsekvenser, dels att vattenånga avgår till den omgivande luften, dels att gasformiga föroreningar, exempelvis ozon, också diffunderar in i växten, säger Håkan Pleijel, professor i miljövetenskap vid Göteborgs universitet och en av forskarna bakom studien.

Växter som har ont om vatten stänger sina klyvöppningar helt eller delvis för att minska risken för uttorkning. Det innebär att det kommer mindre koldioxid till fotosyntesen, men också att upptaget av föroreningar som ozon minskar. Till skillnad från tidigare globala studier baseras den aktuella studien på växternas faktiska ozonupptag istället för enbart halterna i luften.

– Vi har tagit fram metoder som gör att vi kan uppskatta risken för ozonskador, baserat på hur väder och markfuktighet påverkar växternas upptag av ozon genom klyvöppningarna, säger Håkan Pleijel.

Tidigare skattningar av vilka effekter marknära ozon har på matproduktion har innehållit överskattningar för vissa regioner och underskattningar för andra. För Sveriges del har de negativa effekterna underskattats. För torrare regioner har effekterna i stället överskattats.

– Sverige har ett fuktigare klimat än exempelvis medelhavsområdet. Samtidigt är ozonhalterna lägre i Sverige än i Sydeuropa. Men det torrare klimatet i syd begränsar ozonupptaget genom att växterna har mer eller mindre stängda klyvöppningar. När man tidigare har uppskattat risken för ozonskador har man bara sett till hur hög halten av ozon är i luften som omger växterna, men ignorerat att väder och klimat påverkar växternas gasutbyte genom klyvöppningarnas öppningsgrad, säger Håkan Pleijel.

Studien är publicerad i Global Change Biology.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln: