Annons

Minnesota 1887. Olof Olsson med familj från Nerikes Kil har slagit ner sina bopålar i Rush City. Från slutet av 1800-talet till tidigt 1920-tal lämnade ungefär 1,3 miljoner svenskar Sverige och flyttade till främst USA.

Bild: 
PrB / TT

Migranter mer individualistiska

Föräldrar med individualistiska värderingar ger ofta sina barn ovanliga förnamn. De som reste till Amerika för över 100 år sedan hade mer ovanliga förnamn än befolkningen i sin helhet.

Författare: 

Publicerad:

2019-02-11

Under perioden 1850–1920 lämnade omkring en fjärdedel av skandinaverna sina länder för USA. Och de som reste hade sannolikt mer individualistiska värderingar än de som stannade kvar. Det framgår av Anne-Sofie Beck Knudsens forskning om förnamn och migration. Hon är forskare i ekonomisk historia vid Lunds universitet och har jämfört data över namn på de som bodde i Skandinavien under utvandringen med namnen på Amerikabåtarnas passagerarlistor.

I analysen framkom att personer med ovanliga förnamn var överrepresenterade bland Atlantfärjornas passagerare vid denna tid. Anne Sofie Beck Knudsen har konstaterat att detta inte beror på att utvandrarna kom från trakter med ovanliga namntraditioner, eller att religion eller andra faktorer påverkade namngivningen.

– De som utvandrade hade mer ovanliga förnamn än de som stannade kvar, säger hon. Det var individualisterna som utvandrade.

Tidigare forskning om namnbruk inom psykologi och sociologi har visat att människor som ger sina barn ovanliga förnamn oftare värdesätter egenskaper som oberoende och originalitet.

– Ju mer individualistiska värderingar man har, desto större är sannolikheten att man ger sina barn ovanliga namn, säger Anne Sofie Beck Knudsen.

Dessa värderingar ärvs ofta sedan av barnen via uppfostran och prägling.

Ett annat resultat från Anne-Sofie Beck Knudsens forskning är att 1800-talets Skandinavien var mer kollektivistiskt än dagens. År 1880 hette till exempel 15 procent av alla pojkar i Sverige Johan och 12 procent av alla flickor Anna.

Anne Sofie Beck Knudsen kan inte säga om detta samband mellan ovanliga förnamn och migration gäller än i dag – men det ska hon undersöka i ett nytt forskningsprojekt.

– Det är faktiskt svårare att säga något om detta i dag. Migrationen till USA för över 100 år sedan var i princip oreglerad. I dag påverkas migrationen av en mängd begränsningar, vilket styr urvalet på olika sätt. Amerikamigrationen säger därför mer om de grundläggande psykologiska processerna.

På grund av utvandringens omfattning förändrades sannolikt kulturen i Skandinavien. Individualisterna lämnade landet i stora mängder.

– Sverige skulle ha varit ett långt mer individualistiskt samhälle i dag om dessa människor inte hade lämnat oss. För denna typ av värderingar är trögrörliga och förs vidare generation för generation, säger Anne Sofie Beck Knudsen.

De demografiska förändringarna kan även ha fått politiska följder, i form av en starkare arbetarrörelse hemma i Sverige. Länder med stor utvandring till USA för över 100 år sedan – som Italien, Tyskland, Irland och Sverige – har än i dag betydligt större anslutningsgrad till facket jämfört med länder med liten utvandring, som Spanien och Frankrike. Det framgår av den vetenskapliga artikeln Emigrationen till Amerika och den svenska arbetarrörelsen, som nyligen publicerades i Ekonomisk debatt.

Detta samband är även tydligt på kommunal nivå i Sverige – kommuner med stor utvandring till USA hade sedan en högre anslutningsgrad till arbetarrörelsen. Än i dag har typiska utvandringsorter i Sverige väljare som röstar mer till vänster. Forskarna betonar att väljarbeteende kan bestå i generationer, och att en tänkbar delförklaring är att urvalet av utvandrare förändrade kommunernas befolkningssammansättning. De tänker sig att utvandrarna kan ha skiljt sig från befolkningen i stort i form av ideologi eller värderingar – ”en möjlighet är att mer liberala individer emigrerade”, vilket på sikt ökade proportionen med vänsteråsikter.

– Men det finns andra tänkbara förklaringar, säger Erik Prawitz, som är forskare i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning och en av författarna till studien. Eftersom kvarvarande individer i kommuner med etablerade migrationsnätverk hade större möjligheter än andra att utvandra, så kunde de sätta tryck på makthavare och våga ta risker. Exempelvis genom att delta i arbetarrörelsen. Annars kunde de ju alltid utvandra.

I dag är utlandssvenskarna – som kanske inte är helt jämförbara med Amerikafararna för över 100 år sedan – mer benägna att rösta höger än svenskar bosatta i Sverige. Det framgår av en studie från SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Moderaterna var det mest populära partiet bland utlandssvenskarna, med ett stöd på 36 procent – medan Socialdemokraterna bara lockade 15 procent.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln: