Annons

Olje- och gasutvinning kan utlösa jordbävningar. Även gruvdrift och dammbyggen kan orsaka så kraftiga tryck på förkastningar att de sätter igång skalv.

Bild: 
Istock

Jordbävning av oljeborrning

Olja har pumpats upp ur jorden sedan 1800-talet. Kan denna utvinning ha påverkat jordens förkastningar och bidragit till fler jordbävningar och tsunamier?

/Claes Ivarson, som ej är naturvetare

Annons

Publicerad:

2019-06-20

Ja, vi människor kan faktiskt skapa, eller utlösa, jordbävningar. När det sker inträffar skalven i närheten av den specifika aktivitet, exempelvis oljeutvinning, som utlöst dem och blir oftast inte så stora. Kraftigare skalv förekommer dock. Då handlar det om att mänsklig aktivitet utlöst ett skalv som skulle ha inträffat så småningom, men kanske inte förrän om många år. Inget tyder på att människan legat bakom en jordbävning som lett till en tsunami. Antalet jordbävningar i världen domineras helt av naturliga processer.

En jordbävning, eller ett jordskalv, är en hastig rörelse orsakad av spänningar längs en förkastning i jordskorpan. Om vi pumpar upp olja, gas eller vatten, pumpar ner vatten, anlägger en underjordisk gruva eller fyller en stor damm, så påverkar vi de krafter som trycker på förkastningen. Det kan skapa, eller utlösa, ett skalv.

Oljeutvinning i sig har inte orsakat särskilt många jordbävningar. Från Kalifornien har rapporterats ett par skalv upp till magnitud 6 (tillräckligt för att orsaka stora skador på byggnader och infrastruktur) och från Texas ett med magnitud 3,9 (skakar om byggnader så att det känns ordentligt). Det största i Mellanöstern är ett skalv i Kuwait med magnitud 4,7.

Dagens uppspräckningsteknik vid oljeutvinning, så kallad fracking, orsakar dock en stor mängd mycket små skalv, magnitud –2 till 2. Större skalv, upp till magnitud 5,8, har också förekommit när förorenat vatten från uppspräckningen pumpats ned till ett djup av två till tre kilometer i berget.

Även fossilgasutvinning har orsakat/utlöst vissa jordbävningar. De flesta av dessa har varit relativt beskedliga, upp till magnitud 5,5. Men tre skalv i Uzbekistan på 1970- och 1980-talen nådde magnitud 7 (tillräckligt för att rasera en stor del av bebyggelsen). Dessa hör till de skalv som ändå skulle inträffat, men vid en senare tidpunkt.

/Björn Lund, seismolog, Uppsala universitet

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.