Människan lever i en bubbla

Gränsen mellan jaget i form av den egna kroppen och resten av världen är något helt grundläggande. Vi tänker oftast inte på den, men om någon kliver för nära reagerar vi starkt.

Den amerikanske hjärnforskaren Michael Graziano har ägnat decennier åt att studera specifika celler i hjärnan som larmar när något eller någon passerar denna gräns. Han beskriver ett fascinerande system som långt under medvetandets yta hjälper oss att manövrera i en värld av fysiska föremål som stolar och bord och – inte minst – andra människor.

Den osynliga skyddsbarriären är som störst runt huvudet och smalnar av mot fötterna. Den är normalt upp till en meter tjock, men växer i storlek när du känner dig nervös.

I sin bok beskriver Michael Graziano hur kroppens skyddszon samspelar med alla möjliga mänskliga aktiviteter, som att använda verktyg, le och sänka garden i ett kärleksmöte. Texten flyter lätt och han argumenterar övertygande för att de märkliga cellerna han studerat hos apor är en viktig del av själva upplevelsen av att vara en människa av kött och blod.

I det sista kapitlet berättar Michael Graziano om sin son. Pojkens skoldagar är fyllda av motoriska och sociala svårigheter – som visar sig bero på att hans kroppsliga skyddszon fungerar dåligt. Den hjärtskärande historien blir ännu ett belägg för att en liten grupp nervceller präglar livet på många plan.